onsdag 10 augusti 2011

Singin' in the rain

Idag när jag skulle cykla hem från jobbet så regnade det. Nej förresten, det forsade ner. Inte skoj! Men å andra sidan, vad gör det när man har världens underbaraste vänner? Igår hade de nämligen förberett något väldigt speciellt för mig som gjorde mig så otroligt glad. Till en början blev jag dock mest skrämd. Miranda hade nämligen frågat om jag ville komma hem till henne på kvällen och chilla för hennes föräldrar skulle bort. Vad mysigt, tänkte jag och cyklade glad i hågen dit efter att jag hade köpt  vispgrädde på vägen (den minsta jag hittade i affären) då hon hade bakat kladdkaka. När jag kommer in till henne märker jag inget speciellt (utom att hon klippt sig, feeett fint), och hon ber mig följa med ner i källaren och hämta kladdkakan eftersom lampan är trasig. Hon leder mig, fortfarande intet ont anande, genom mörkret fram till matkällaren. Och det är då som dörren slås upp och där innanför står tio av mina fantastiska vänner som skriker SURPRISE och väller ut i gången. Gissa om jag blev rädd - det tog många minuter innnan pulsen var nere på normalfrekvens igen!

Efter den något brutala inledningen hade vi i alla fall en mycket mycket trevlig kväll med kladdkaka (med mycket lite grädde), te och en hel del snack. Ni är ju bara så underbara - trots att jag dissar er för ett helt år så ger ni mig något sådant här fantastiskt!

I övrigt så rullar livet på som det ska - bara en dag kvar på jobbet (skönt!), på fredag blir det Håkan Hellström med Framtidsboxengänget, på lördag kommer mamma, pappa och lillebror hem och om 17 dagar åker jag till Kanada!

Och det regnar fortfarande.

Kram!

1 kommentar:

  1. Kommer aldrig glömma skräcken i dina ögon när dörren öppnades <3

    SvaraRadera