onsdag 30 maj 2012

1, 30, 720, 43200, 2592000

Så många månader, dagar, timmar, minuter och sekunder är det kvar tills jag åker hem igen.

En månad tills jag lämnar Prince George. Denna underbara stad som jag långsamt lärt mig älska i all dess alldaglighet. 30 ynka dagar tills jag lämnar min värdfamilj, mina vänner och alla fantastiska människor som jag mött och lärt känna här. På nio månader jag jag hunnit med att skapa mig ett helt nytt liv här, ett kanadensiskt liv med ny skola, ny familj, nya vänner, nytt språk, nya rutiner, nya fritidsintressen, nya matvanor och inte minst massor av nya erfarenheter och upplevelser. Ett liv som är helt avskilt från mitt gamla liv, mitt "svenska" liv. Det har inte alltid varit lätt, det har krävt sina uppoffringar, steg utanför bekvämslighetszonen, en hel del ensamhet och hårt arbete. Men det har varit värt varenda droppe blod, svett och tårar, och nu står jag plötsligt här med två liv - ett som det kommer att bli otroligt svårt att släppa taget om och ett som jag längtar efter att återuppta. Det ska bli så skönt att komma hem - att vakna på morgonen i min smala lilla säng och käka filmjölk och en mesostmacka till frukost, att slänga sig på cykeln och bara trampa iväg varsomhelst och närsomhelst, att inte behöva förklara för alla jag möter hur jag uttalar mitt namn. Att träffa mina saknade vänner och min älskade familj igen. Men, frågar jag mig, kommer saker och ting, kommer folk verkligen att vara precis som de var när jag åkte för snart ett år sedan. Jag vet att svaret är nej. Mycket kommer att vara annorlunda. Ny klass, ingen simning, förhoppningsvis ett jobb, brorsan utflyttad, de flesta vännernas sista gymnasieår, och så allt det där man plötsligt får göra, och måste göra, när man är arton. Nu är ju mycket av det här positivt, och alla som betyder något för mig kommer ju fortfarande att finnas där, åtminstone ett år till. Just därför är det extra svårt att lämna livet jag har byggt upp här. Livet därhemma skulle jag ju alltid komma tillbaka till. Men när jag åker hem från Kanada är det för alltid. Inte för att jag aldrig tänker komma tillbaka och hälsa på, tvärtom, det kommer jag absolut att göra. Men när jag gör det så kommer ju ingenting att vara sig likt. Alla vännerna kommer att vara utspridda över college och universitet runt om i BC och Kanada. Vissa kommer att vara utomlands. Ska man tro vad folk i min ålder verkar tycka om Prince George så kommer staden att vara tom på DPSS 2012 graduates innan någon vet ordet av. Och så alla utbytessutdenter då. Utspridda inte bara över Kanada, vilket är illa nog, utan över hela världen. Ja, att säga hejdå och inte veta när, eller ens om, vi kommer att ses igen kommer att bli svårt. Att säga hejdå till de närmaste vännerna och värdfamiljen, som har betytt så mycket för mig under det här året och alltid kommer att vara viktiga människor i mitt liv, kommer säkerligen att bli minst lika svårt. Påminn mig att packa ner näsdukar i handbagaget.

Det är lätt att bli sentimental när jag tänker på allt det här. Men tiden går så fort och jag vill försöka att göra det mesta och bästa av dagarna jag har kvar här. Därför kommer ni inte att få höra särskilt mycket mer sådant här snack i fortsättningen utan i stället lite av allt det roliga jag har planerat för juni månad. Till exempel examen, dry grad, vandring, fester, camping och utflykter till stranden. Sommaren 2012 kommer att bli en minnesvärd sådan, med början här och nu!

Jag saknar er alla väldigt mycket och längtar tills vi ses igen!
Kram!

Eat, pray, love

Hejsan!

Dagarna rinner iväg och det är mycket på gång just nu. En liten rapport ska ni få på veckans händelser. Förra onsdagen spenderade givetvis i skolan. Håltimmen och en stund efter skolans slut ägnades åt slapp ute på gräsmattan i solskenet tillsammans med Kai och Dani, och senare även Sonja, Robin och Jared.


Sedan mötte jag upp med Alisha och vi gick ner till IMSS för att jobba på våra målningar som hör till workshoparna vi har deltagit i. Det är tänkt att vi ska skapa ett konstverk inspirerat av workshoparna. Dessa konstverk ska sedan ställas ut på IMSS den 9e juni, tillsammans med diverse aktiviteter, gratis lunh osv. Något av en avslutning på serien workshops med andra ord. Och eftersom det är på en fredag har vi en bra anledning att skippa skolan en dag. Två flugor i en smäll!

I onsdags kväll åkte jag och Dori bort till universitetsbacken och sprang (både Alisha och Kaitlin är hos sin pappa den här veckan). Det var första gången jag sprang på riktigt sedan jag stukade foten, och fast det kändes lite ovant så gjorde det inte ont alls utan var mest bara skönt att springa igen. Formen är en helt annan femma förstås...

På culinary arts hade vi en vikarie förra veckan och förutom att baka cheesecakes i tisdags så jobbade vi mest våra portfolios hela veckan. Vi hade även ett litet mimiprojekt på gång - att komma på en egen unik restaurangidé och skapa en meny. Jag och Bryn slog våra kloka huvuden ihop och skapade "The Cool Bean's Breakfast Diner". Ett frukostställe med allt från kaffe till massor av olika sorters gröt till pannkakor och omelett. Att jobba med det gjorde mig dock väldigt hungrig, speciellt eftersom det var precis före lunch, och jag skulle helt ärligt verkligen vilja gå till min egen restaurang.

Under lunchen i onsdags, torsdags och fredags var det dags för det årliga eventet Duchess Survivor. Det är en slags tävling där elever tävlar i lag och sedan individuellt och elimineras efterhand. Grenarna bestod av kombinerade "banor" med alla möjliga slags hinder. Finalgrenen gick till exempel till så här: deltagarna skulle dricka en liter vatten så fort de kunde, sedan hoppa säck mellan koner och över bänkar till en piñata. Piñatan var full av små linjerade papperslappar och en enda papperslapp med rutor på. Deltagarna skulle hitta den rutiga lappen och sedan hoppa säck till mållinjen. Vinnare för hela tävlingen blev Lon. Här är en bild från onsdagens deltävling:



På dubbelhåltimmen i torsdags gick jag, Kai och Dani som vanligt till gymmet. Den här gången till jag till ett blanat puls- och styrkepass tillsammans med Dani. Vi träffade även Dori, som går till gymmet på sin lunchrast varje dag. Efter skolan hade jag, Kai och Dani planerat att gå och ta en fika, men Kai backade ur så jag och Dani gick hem till mig och chillade en stund i stället. Jag följde sedan med henne bort till Spruceland där hon hoppade på bussen, och jag gick hem, käkade middag och kollade i min ensahmet på filmen War Horse. Jag älskar krigsfilmer och tyckte att det var en riktigt bra film.

I fredags morse blev det ytterligare ett gymbesök för min del. Sedan promenerade jag till skolan för första gången på länge eftersom Dori hade åkt till Edmonton tillsammans med Kaitlin tidigt på morgonen. De är där över helgen med några från kyrkan, men jag har inte så bra koll på exakt varför de är där. Fredagen bjöd i alla fall på strålande väder. På håltimmen vandrade jag, Dani och Kai gata upp och gata ner i centrum på jakt efter ett mysigt litet kafé med uteservering. I brist på ett sådant blev det till slut så att vi köpte kaffe (i mitt fall), iskaffe (Dani) och mocha cookie crumble frappuchino (Kai) på Starbucks och slog oss ner på gräsmattan utanför City Hall, där Sonja och Robin gjorde oss sällskap en stund senare. Tyvärr ville de andra sitta/ligga i solen och inte i skuggan, vilket resulterade i en plågsam solbränna för mig. Där sitter Dani och klagar på att hon blir brun så lätt medan jag inte kan vara ute i solen några minuter utan solkräm utan att bränna mig, för att senare återgå till min hopplöst vita hudfärg...

När det började närma sig middagstid och magen började kurra begav jag mig hemåt och käkade rester, återigen i ensamhet. Ensam var jag inte särskilt länge dock, för efter en stund kom Sonja och Robin över. Efter att Robin kelat lite, eller snarare mycket - han blir som en annan människa kring en söt kattunge - med Simba kollade vi på filmen The Time Traveller's Wife, också den en mycket bra film.

På lördagen unnade jag mig en sovmorgon och inledde sedan dagen med en smoothie på verandan. Sedan promenerade jag ner till Save on Foods och köpte två citroner. När jag kom tillbaka hem satte jag igång att baka citronkakor till kvällens party hos Shirley.


Efter en snabb lunch blev jag upphämtad av Dani och hennes värdsyster Chelan, och vi körde ner till  The Farmers' Market, som hålls nere i centrum varje lördag. Lite som en miniatyrveriant av Vaksala Torg kanske man skulle kunna kalla det, minus alla loppisstånd. Marknaden var visserligen liten, men mysig, och all bannock, fudge, lemonad, glass och hembakat bröd som såldes där såg fantastiskt lockande ut.

Vi mötte upp med Chelans pojkvän Corwyn och sedan åkte vi iväg till ... trumvirvel ... golfbanan! Corwyn spelar golf och hade erbjudit sig att ta med Dani och mig för en runda. Efter en stund på driving rangen (med blandade prestationer från mig och Dani) åkte vi till Pine Valley Golf Club för att spela deras niohålsrunda. Varken jag eller Dani kan säga oss vara några talanger direkt, men det var riktigt kul att prova på. Jag har spelat minigolf många gånger förut (något som dessvärre inte verkar ha hjälpt min puttförmåga) och har en lång karriär inom Wii-golfen, men riktigt golf är annorlunda. Svårt kanske, men väldigt roligt. Och varmt - solen stekte, och utan vinden som svalkade då och då hade jag smält bort i mina jeans och t-shirt (på grumd av solbrännan från i fredags kunde jag varken bära shorts eller linne).













Efter golfen blev det en välbehövlig dusch och sedan gjorde jag och Alisha oss i ordning för att åka ut till Shirleys hus. Hon hade nämligen orndat en get-together/party för alla utbytesstudenter och den här gången följde även Alisha med. Dori hade inte tagit bilen med sig till Edmonton så Alisha skulle köra oss ditut. Men som den slöfock jag är hade jag aldrig lagt vägen till Shirleys hus på minnet, och den vägbeskrivning vi googlade var inte särskilt tydlig. Detta resulterade i att vi fann oss själva en bra bit utanför stan, på fel motorväg med nästan ingen bensin kvar i tanken. Så det blev till att ringa Shirley och fråga vart vi var, var närmaste bensinmack fanns och hur vi sedan skulle ta oss till hennes hus. Efter många om och men kom vi i alla fall fram, och mötte där, förutom Shirley och Martin även Kai, Dani, Luis, Luca, Daniel, Marvin, Arianna, Timothy, Henry och några till. Shirleys familj hade precis köpt en ny, supersnabb båt, så det blev några turer i den med bland andra Henry, Martin och Melissa i ringen på släp. Jag och Alisha hade tänkt åka ring, men eftersom det inte var länge sedan isen gick på sjön kände vi båda att det nog var lite för kallt för vår smak. I stället bänkade vi oss vid elden och åt av all den goda  (men dessvärre inte alltför nyttiga) maten som fanns där. Senare under kvällen tog jag och Alisha en kajaktur, och vi hann även med en stund i badtunnan. Runt midnatt började vi båda bli väldigt trötta, och eftersom ingenting särskilt hände och vi skulle jobba i kyrkan på söndagmorgonen beslöt vi att åka hem. Här är bilder från kvällen:



Mmmm, minicheesecakes

En kajak kom på rymmen och Felina bestämde sig för att rädda den...

... men insåg snart att vattnet var vääääldigt kallt och gav upp.

Då skulle Kai spela hjälte och paddla ut till kajaken i en annan kajak.
Men han plumsar, hahahaha!



Luca och Daniel är redo för en åktur

Jag och Alisha försöker få kajakerna i vattnet



Det blev lite för lite sömn då vi var tvungna att vara i kyrkan kvart över åtta. Efter en lång gudstjänst och sedan en lika lång till nere i barnavdelningen var jag trött och seg, så eftermiddagen spenderades hemma med diverse småsysslor. På kvällen tog jag en riktigt lång löptur längs med ån. Det hade varit en varm dag men det höll precis på att svalna och kvällsluften var uppiggande. Min vrist höll dessutom, och på det hela taget var härligt att bara springa (hjälp, vad har hänt med mig? Jag som brukade hata löpning).

Igår var det en helt vanlig skoldag, och efteråt följde Dani med mig hem. Det var soligt och varmt, så vi chillade ute på gräsmattan och nickade till lite. När vi vaknade hade mörka grå moln rullat in, så det blev till att dra sig tillbaka inomhus. När Dani åkt hem och jag och Aisha käkat omelett till middag tog vi bilen ner till hundparken. Vi hade inte varit där länge när Dori ringde och meddelade att hon och Kaitlin var tillbaka från Edmonton, så vi åkte hem igen och jag, Alisha och Dori begav oss till Costco för att handla mat.

Kvällen avslutades i soffan framför Eat Pray Love, en inte alls särskilt spännande men ändå bra film (trots att den enligt Sonja är en riktig "mammafilm".

Idag på culinary arts bakade vi "sponge cakes" som vi dekorerade med frukt och glaze. Här är några av dem:



Efter väderomslaget igår är nu solskenet tillbaka och jag, Dani och Kai spenderade lunchen liggandes i solen ute på gräsmattan. Just nu har jag håltimme och senare idag ska jag, Dani och Sonja gå ut och käka tidig middag på en indisk restaurang här i stan. Ska bli både gott och kul!

Hoppas att allt är bra med er alla! Jag saknar er!

onsdag 23 maj 2012

May long weekend

Hejsan!

Långhelgen blev rätt så produktiv och på det hela taget väldigt trevlig. I fredags kom som sagt Dani och Sonja över efter skolan och hjälpte mig att laga den absolut fantastiska rätten avocadopaj med räksallad (kanske låter konstigt, men om ni gillar avocado är det definitivt något ni måste prova). Gott blev det, och den här gången smakade det till och med som det gör hemma, även fast jag fick improvisera lite när det gäller ett par ingredienser som inte finns att tillgå här. Middagen avrundades med Kaitlins försenade födelsedagstårta som en av hennes kompisar bakat åt henne. Mums!



Sonja åkte hem efter middagen men Dani stannade och vi poppade popcorn i min popcornmaskin och kurade ihop oss på min säng och kollade på A Walk to Remember. En mycket bra men sorglig film baserad på Nicholas Sparks roman (antar att de flesta av er redan visste det, jag är väl typ den sista människan att till slut se den här filmen...).

På fredagskvällen hade jag och Dani också hunnit med att baka lördagens brunch: en slags blåbärskaka med alla möjliga sorters nyttiga sädesslag och fiber samt blåbär (frysta och amerikanska visserligen, men man kan ju inte få allt här i världen) och valnötter. Receptet hade jag hittat på den väldigt kuliga sajten Pinterest.

Vi steg upp i ottan (haha) på lördagen för att följa med Dori till styrkepasset klockan 8 på gymmet. På grund av min stukade vrist var det många veckor sedan jag gick till det passet, och även om det var jobbigt så kändes det bra att vara tillbaka igen. Men det kändes att jag varit borta ungefär överallt i kroppen flera dagar efteråt...

Efter träningspasset åkte vi hem igen och käkade brunch ute på verandan i solskenet. Blåbärskakan (eller brödet snarare eftersom det inte var sött) blev väldigt god, speciellt med en klick naturell yoghurt ovanpå. Resten av förmiddagen ägnade vi åt en tupplur i hettan ute på verandan (som resulterade i  mystiska utslag på mitt ena ben från solen, trots att jag hade långbyxor på mig.) Skönt var det i alla fall - det finns inget bättre än tupplurer utomhus en solig dag.

Efter lunchen, som bestod av rester från gårdagen eftersom jag lagat alleles för mycket avocadopaj, gick jag och Dani samt NoeLani ner till gymmet för att möta upp med Bryn och spela lite volleyboll. På vägen stannade vi till vid kyrkan där Alisha och Kaitlin hade en biltvätt för att samla in pengar till en missionsresa till Los Angeles. De sålde väldigt kreativa cupcakes som såg helt fantastiska ut, och jag köpte en ugglecupcakes med oreos på. Gott gott!

Sedan gick vi vidare till gymmet, och medan Dani sprang på löpbandet satte jag, Bryn och NoeLani upp ett volleybollnät och spelade i nästan tre timmar. Efter att ha övat passningar och servar och smashar och blocks ville vi spela ett riktigt spel och raidade därför gymmet efter folk som ville spela med oss. Vi vågade inte fråga någon vi inte kände, men hittade som tur var Timothy och sedan blev det match. Europa vs Kanada. Och inte för att vi räknade poäng, men jag är rätt så säker på att det blev vinst för Europa. Trots Tims något förvirrade spel (dessa fotbollsspelare...).

På lördagskvällen åkte jag sedan ut till Danis hus för en grillkväll tillsammans med bland andra Marika, Jordan, Rebecca, Michael, Nicole, Caroline, Sarah, Daniel och Keira. Vädret höll i sig och vi hade det riktigt mysigt, även om jag såklart åt alldeles för mycket. Men det är svårt att låta bli när det finns gigantiska marshmallows, choklad, vattenmelon, supergott kryddade popcorn och mini-eclairs... När det blev för kallt utomhus gick vi in i huset och såg filmen The Breakfast Club. De andra tänkte sedan kolla på en annan film, men jag och Dani var trötta efter den långa dagen och gick och lade oss i stället.

På söndagsmorgonen unnade jag och Dani oss en liten sovmorgon (även om hon som alltid steg upp före mig, morgonmänniska som hon är). Vi käkade vattenmelon och drack te med Nicole ute på verandan. När Danis äldre värdsyster Chelan vaknade lagade hon bacon och ägg åt oss, och sedan begav vi oss ner till busshållplatsen och åkte in till stan. Planen var att shoppa skor eftersom en av skoaffärerna i gallerian stänger och har slutrea. Det blev inga skor men vi fick tag på något vi letat efter länge - stora kanadaflaggor för folk att signera innan vi åker hem. Dessutom köpte jag ett nytt (och välbehövligt) kamerafodral med ett kanadensiskt lönnlöv på. Love!

Söndag kväll: middag på Red Robins med Dani, NoeLani, Hannah och Bryn. Jag beställde in en fantastiskt god teriyakikycklinghamburgare med grillad ananas och en sallad till det. Vi träffade Marika som jobbar där och pratade lite med henne. Sedan gick vi hem, mötte upp med Alisha och inväntade tålmodigt att hon skulle avsluta och lämna in sin engelskauppsats (jag hjälpte henne att komponera ett väldigt snitsigt och formellt "förlåt-att-jag-lämnar-in-så-sent"-mail). Sedan begav vi oss ut på gatorna!

Vi vandrade runt i stan och letade efter ett tak att klättra upp på. Vi tänkte smyga in på en byggarbetsplats men var för rädda för att bli upptäckta. Vi försökte klättra upp på Duchess och DQ:s tak, utan att lyckas. Vi trodde att vi var förföljda av en bil som passerade oss minst två gånger inom ett par minuer. Vi vandrade gata upp och gata ner och blev väldigt törstiga, så vi gick tillbaka hem och tog en drickapaus innan vi gick ut igen. Vi gick bort till den franska grundskolan på väg till The Y, och vi lyckades faktiskt klättra upp på taket den här gången. Victory! Sedan sprang vi runt uppe på taket en stund  och kastade en frisbee som vi hittat däruppe, innan vi tröttnade och gick hem igen.

Hannah, Alisha, Dani, jag och NoeLani (Bryn agerade fotograf nerifrån marken)



När vi kom hem bryggde vi kaffe och poppade popcorn och parkerade oss sedan i källaren och spelade ett par rundor Pictionary. Detta bjöd på många skratt och en del riktigt konstnärliga talanger gjorde sig tillkänna. Är inte Hannahs försök till en cowboy slående verklighetstrogen till exempel (för att inte tala om hästen!)?



När vi tröttnat på Pictionary övergick vi till att spela Catchphrase i stället, och det var så resten av natten spenderades. Sova kan man göra i graven, här dricks det kaffe och spelas spel tills solen går upp och världen vaknar igen! Alisha gick och lade sig runt midnatt eftersom hon skulle upp tidigt och jobba för att samla in pengar till Los Angelse-resan och Dani slocknade någon gång runt fyra-femtiden, men vi andra stannade uppe hela natten och spelade Cathphrase. Detta är vad det låter som när fem trötta men speedade tjejer försöker förklara ord och fraser för varandra utan att säga just de orden klockan 6 på morgonen:



När det började närma sig uppstigning för Alisha och Dori  på måndagsmorgonen (måndagen var ledig eftersom det var Victoriadagen) bestämde vi oss för att laga frukost åt dem. NoeLani och jag hade en epic sconeslagnings-session och slängde ihop blåbärs- och tranbärsscones på tio minuter. Vi gjorde te och dukade bordet, och när Dori och Alisha vaknade stod frukosten på bordet. Och vem gillar inte vakna till (eller somna till, i vissa fall) nybakade scones?

Bryn sov sig igenom frukosten, Dani tog en tupplur innan hon åkte hem, och NoeLani gick hem och sov, men jag var så hyper att jag knappt kunde sitta still under förmiddagen. Jag gjorde fruktsallad, jag städade köket, jag tog en långpromenad/joggingtur med hunden och jag hjälpte Dori att plantera blommor i trädgården. Efter lunch började tröttheten komma smygande, och framemot halvtvåtiden kände jag att det var dags för en liten lur. Jag skulle träffa Martin i Pine Center Mall vid fyratiden och ställde därför väckarklockan till tre. Men jag måste ha varit väldigt väldigt trött, för när jag vaknade (inte av mitt alarm utan av att Dori knackade på min dörr) var klockan sju. SJU. 7. 19.00.

På mobilen fanns en rad sms från Martin där han undrade var jag var någonstans, och jag kände mig som en usel människa. Hur kunde jag försova mig i FYRA timmar?

Upprörd som jag var över denna flopp käkade jag middag och gjorde sedan inget särskilt under resten av kvällen. Jag gick och lade mig tidigt och steg upp strax efter fem och gick till gymmet, spenderade 45 minuter på cykeln läsandes en bok och ytterligare 45 minuter på stegmaskinen. All skräpmat jag ätit på sistone i kombination med att jag tränat alldeles för lite har nämligen satt sina spår på vågen om man säger så. Dessutom måste jag ju vara i toppform när jag kommer hem igen eftersom jag har en triathlon att genomföra...

Skoldagen förflöt i godan ro. På culinary arts bakade vi minicheesecakes som blev väldigt goda, och på engelskan ägnade vi stora delar av lektionen åt att lyssna på min lärare berätta några av alla sina små anekdoter. Lunchen spenderades som så ofta nu ute i solskenet framför skolan.

Efter skolan gick jag, Alisha och Kaitlin till ytterligare en workshop på IMSS (den förra var yoga/ledarskapsworkshopen för ett par veckor sedan). Denna gången var temat hatbrott och gängvåld, och det var ett par poliser där och föreläste. Rätt så intressant, och efteråt serverades det förfriskningar i form av frukt och något slags indiskt litet matknyte. Mycket gott!

Avslutar detta inlägg med några bilder på kattungen, som numera har ett namn: Simba.
Hare gött!








fredag 18 maj 2012

3 filmer, 3 träningspass och 3 sötsaker

Hej!

Söndagen, "dagen efter", ägnades åt välbehövlig vila efter en lång och händelserik dag och natt. När jag vaknade på morgonen (en och en halv timme efter att väckarklockan ringt för första gången) höll Alisha som bäst på att baka Kaitlins födelsedagstårta. Kaitlin fyllde nämligen 15 år i lördags, men eftersom den dagen var ganska så upptagen hade vi bestämt oss för att fira på söndagen i stället. Söndagen var dessutom Mother's Day, vilket innebar dubbel anledning att fira. Så jag hjälpte Alisha att avsluta tårtbaket och spenderade sedan resten av dagen åt ingenting särskilt alls. Det blev en tur till Universitetsbacken (men ingen löpning än för mig del) och öppning av födelsedagspresenter. Av mig fick Kaitlin den perfekta win-winpresenten: en kokbok med 200 cupcakerecept. Bara för henne att sätta igång att baka cupcakes med resten av familjen som försökskaniner med andra ord. Efter middagen åt vi tårta (som för övrigt blev väldigt god) och kollade på filmen The Vow. En slapp men mysig söndag med andra ord.

I måndags var det äntligen dags att dekorera våra minitårtor som vi bakat på culinary arts förra veckan. Vi hade haft ett par alternativ på tårta att välja emellan, och jag, Bryn och Dani hade bestämt oss för att köra på brownies. Problemet var bara, förutom att det enda chokladbidraget till browniesmeten var två rutor choklad, att våra tårtor brände fast vid de gulliga små tårtformarna föreställande välkända Disneyfigurer. Därför liknade min tårta knappast Musse Pigg längre när jag väl lyckats skrapa ut det mesta av smeten. Lyckligtvis skulle det på ett centimetertjockt lager med icing, så att den enda likheten med Musse var de gravt deformerade öronen gjorde inte så mycket. Att Bryn av misstag tillsatt strösocker i stället för florsocker i icingen kan dock ha haft något att göra med att den inte betedde sig riktigt så som vi hade önskat. Men, med min stadiga hand och konstnärliga talang måste jag ändå säga att resultatet får godkänt (åtminstone rent utseendemässigt, smaken på både icingen och tårtan lämnar en hel del i övrigt att önska).



Måndagen bjöd förresten på strålande väder som jag, Dani och Kai avnjöt med hemgjorda smoothies på min veranda. Efter en stund gick Kai tillbaka till skolan för att hinna med sin skolbuss, och i väntan på att Martin skulle komma förbi bestämde jag och Dani oss för att prova på att göra vår egen frappuchino. Så vi bryggde lite starkt kaffe och körde det i mixern med mjölk, is, glass, kakao, kanel, socker och lite choklad. Den första vi gjorde smakade väl sisådär, men när vi provade igen (och använde mer glass och ingen kanel den här gången) blev resultatet, om jag får säga det själv, rätt så fantastiskt.


Efter att Martin anlänt och vi uppdaterat oss om de senaste händelserna med prom och så bestämde vi oss för att sluta lata oss och promenera iväg till Spruceland eftersom Dani behövde skicka ett kort hem och Martin skulle köpa blommor att plantera i sin trädgård. Det blev en varm och svettig promenad i solskenet, men vi fick åtminstone gjort det vi tänkt. Efter middagen när Dani och Martin blivit upphämtade åkte jag, Dori och Kaitlin till Costco för veckans mathandling. Denna gången stod en rad ingredienser till mina tre matlagningar den här veckan på listan.

I tisdags lagade jag nämligen köttfärspaj med keso, något av en klassiker i min familj och en av mina favoriträtter. Även om pajen blev väldigt god var jag något besviken då den av någon anledning inte smakade som den gör hemma. Men men, det är väl smällar man får ta när man inte har tillgång till samma råvaror som hemma antar jag.

På tisdagskvällen mötte jag upp med Bryn, NoeLani, Hannah och hennes pojkvän på bion för att se The Avengers. För er som inte sett den så är det en superhjältefilm där flera olika superhjältar från tidigare filmer möts, tex Thor, Hulken och Captain America. Eftersom jag inte sett särskilt många supershjältefilmer genom tiderna och det inte är min favoritgenre direkt var jag ganska lost till en början, men snart kom jag in i filmen och den var faktiskt hyfsat bra.

Onsdagseftermiddagen/kvällen ägnades åt att ta igen lite av all gymtid som jag förlorat på grund av min stukade vrist (och delvis på grund av lathet om jag ska vara helt ärlig). Jobbigt var det och formen inte på topp, men känslan efter ett bra träningspass är ju ändå helt oslagbar. Igår gick jag, Dani och Kai till gymmet igen under vår dubbelhåltimme, och idag börjar de två träningspassen minst sagt kännas av i kroppen...

Igår efter skolan mötte jag upp med Martin på Second Cup och vi promenerade tillsammans hem till mig. Vi ägnade eftermiddagen på Pinterest och Facebook samt åt att prata om allt möjligt och hjälpa Kaitlin och hennes kompis Millie att laga middag. Maten (dubbelbakad potatis, tzatziki och helstekt kyckling) blev väldigt god och efteråt åt vi tårta som Millie bakat till Kaitlins födelsedag. Kvällen avslutades framför den mycket sevärda filmen Passchendaele, som handlar om en Kanadensisk soldat under första världskriget.

Efter filmen blev det raka vägen i säng eftersom jag, Kaitlin och Millie skulle upp tidigt och simma innan skolan. Om min kondition är dålig så visade det sig vara ingenting emot simformen - i morse kändes det som om jag simmade i sirap och jag hade absolut noll grepp i vattnet. Ynka 2300 meter blev det för mig, samt ett löfte om att jag ska försöka simma en gång i veckan från och med nu.

Skolveckan har inte bjudit på något särskilt spännande, mer än att vi bakat mini-jordgubbspajer på Culinary Arts och läst tre olika "narrative essays" på engelskan. Dagens uppgift var att skriva ihop en egen personlig uppsats, med kriteriet att den måste vara rolig. Lättare sagt än gjort, speciellt om man som jag inte har varit med om särskilt många "roliga" situationer, inte som jag kan komma på så här på rak arm i alla fall. Resultatet blev att jag började skriva på det här blogginlägget i stället, eftersom jag tagit med mig datorn till skolan idag. Ni som känner mig vet hur högljudd jag är när jag skriver på ett tangentbord, och min lärare måste ha trott att jag jobbade riktigt hårt på min uppsats. Tji fick han.

Ikväll ska Dani och Sonja komma över och det väntas middagslagning och barnpassning. Resten av helgen, en långhelg dessutom med Victoriadagen på måndag (dock firar man tydligen inte kristihimmelsfärd här) ser relativt öppen ut. Vi får väl se vad de kommande dagarna har att bjuda på helt enkelt!

Hoppas livet rullar på som det ska därhemma. Bara någon månad kvar till sommarlov nu!

Kram!

torsdag 17 maj 2012

Skolbuss, solbränna, dans och en väldans massa foton: DPSS Prom 2012

Hej på er!

Säkert är ni nyfikna på att höra lite om lördagens prom. Vilken tur för er då att det var precis vad jag hade tänkt berätta om, i ord och bild. Ni får ursäkta kvalliteten på några av bilderna (vill ni se fler och bättre bilder får ni spana in facebook).

Jag steg upp klockan sju på morgonen, käkade frukost, borstade tänderna och satte sedan igång att locka håret, en syssla som tog gott och väl en och en halv timme och resulterade i lätt nackspärr. Sedan tog jag itu med sminket, innan klänningen till slut åkte på. På bilden ser ni Maya och Alisha som fixar sitt hår. 


Klänningar på och hår och smink klart tog vi plats i Mayas bil för en tur till Starbucks i College Heights där hon jobbar.


När vi kom till Starbucks möttes vi av många imponerade blickar och komplimanger. Maya bjöd på kaffet, en mocha cookie crumble frappuchino för min del. 


Mayas pojkvän Brandon mötte oss när vi kom tillbaka hem från Starbucks. En stund senare skjutsade Dori oss ner till skolan för att möta upp med de andra från "partybussen". Här ser ni Brandon, Maya, jag, Sonja, Robin, Jasmin, Alisha och Jennifer. 


Efter ett par gruppfoton tog vi plats i bussen, en vanlig skolbuss som kördes av ingen mindre än min områdesrepresentant Shirley. Fotograf för dagen var hennes man Troy.


Sonja, Robin, Kai och Jasmine i bussen på väg mot UNBC, dagens första stopp. 


Alisha och jag. Eftersom ingen av oss hade någon promdate hade vi bestämt oss för att vara varandras dates och hålla ihop under dagen. Kai, Jasmine och Dani gick också ensamma, medan Maya och Sonja såklart gick med sina pojkvänner, Brandon och Robin. 


Maya, Alisha, jag och Brandon


När vi kom till UNBC, där hela avgångsklassen skulle samlas för ett stort gruppfoto, togs det foton på foton  på foton i olika konstellationer. Här följer några:

Jag, Amber och Michelle

Sonja och jag


Grabbarna - Cameron, Robin, Kai, och Sam


Hela gänget på trappan där vi även tog det stora gruppfotot. Den bilden och de andra som Troy tog har jag inte tillgång till än, men laddar upp dem så fort jag får dem.


The Swedes: jag, Erin och Sonja (de är båda en fjärdedel svenska)


Sista bilden innan vi satte oss på bussen igen och åkte till Fort George park för mer bilder och ytterligare ett stort gruppfoto. Jag har inga bilder därifrån eftersom Troy och Mayas mamma tog dem. Ni kan hitta några avdem på FB om ni är intresserade.


Efter Fort George Park åkte vi vidare till Connaught Hill Park. Här ser ni mig och Dani. Älskar Danis klänning btw!


Självklart måste man ju ha en bild med kändisen Sarah i egen hög person. Det var nu som jag började märka av solbrännan som det vid det laget var för sent att göra något åt. Vi hade fantastisk tur med vädret - högsommarvärme och ingen stormvind som förstörde allas hår. Men det tänkte ju solkänsliga jag inte alls på på morgonen, vilket resulterade i en rejäl solbränna på axlarna som fortfarande inte försvunnit. Men jag tackar ändå vädergudarna - vi kunde ju lika gärna ha haft fem grader och regn. 


Efter Connaught Hill stannade vi till på Gyllene Måsen eftersom vissa började bli hungriga. Jag och Alisha valde dock en nyttigare variant av snacks. (Hemsk bild av oss båda, men whatever).


Nästa stopp med bussen var Massich Place och Relay for Life, ett insamlingsevent för cancerforskningen. Det blev ett par varv i solen i våra balklänningar tillsammans med deltagarna i eventet. 


Vid det här laget började jag bli rätt så kissnödig, och eftersom The Y ligger precis bredvid Massich Place bestämde jag och Dani oss för att gå över dit och använda deras toalett. Out of place som vi var i våra klänningar fick vi en del undrande blickar från folk i foajen, i gymmet och i omklädningsrummet. Men nöden har ju ingen lag som man brukar säga.


Ett tivoli var på besök i Prince George under helgen, och enligt traditionen stannade vi till där. Tidigare år hade en balklänning eller kostym inneburit att man fick en gratis åktur i pariserhjulet, men så var inte fallet i år. Den enda som fick gratis biljetter var Sarah, bara för att hon är känd. Inte rättvist alls. På bilden ser ni Virginia, Sonja, Jasmine och Robin. 


Maya, Brandon och Alisha


Den oslagbara trion - Sonja, Dani och jag. 


Jag, Jasmine, Alisha, Maya och Brandon. Vid det här laget var det olidligt varmt (OBS, jag klagar inte!) och lite skugga var välkommet. 

Efter tivolibesöket skiljdes vi åt från de andra i bussen som åkte till Boston Pizza för att käka middag. Eftersom vi skulle få mat på prom (och dessutom betalat 65 dollar för det) hade vi ingen större lust att köpa middag. I stället åkte vi till Cottonwood Park för en lättare mål i form av broccolisallad. Sedan tog vi lite fler bilder i parken.















Dori och Kaitlin kom förbi och vi tog ett par familjebilder också. 
 ¨

Lika som bär!


Sedan var det så äntligen dags att åka till själva balen. Den hölls i Hart Commnity Centre uppe i The Hart. När vi kom dit blev vi visiterade och fick en stämpel på handen, och sedan tog vi vår tillflykt till badrummet för att snygga upp oss lite efter den långa dagen.


Själva prom skiljde dig inte mycket från vilken annan dans som helst. Där fanns en dj och musik (riktigt bra och varierad musik faktiskt), bord att sitta och vila vid samt mat. Ganska snart blev det uppenbart att en lång och stor klänning inte varit det smartaste valet av klädsel. Vi avundades alla Danis korta klänning. Mina fötter var åtminstone okej eftersom jag haft ballerinaskor (cock något för små) och inte klackskor på mig under dagen. 


Här ser ni lite av all den goda maten. Kakor, frukt, chokladfontän, sushi, lökringar, pommes frites, köttbullar, räkor, sallader, brownies, tårta, cream puffs, chips, cupcakes, guacamole, hamburgade, pizza, bakelser, kaffe, drinkar, osv osv. Det fanns hur mycket som helst och allt var helt underbart gott. Det enda problemet var att min klänning var alldeles för tajt för att jag skulle kunna äta ens hälften så mycket som jag hade velat...




Så det var ätande samt en hel del dansande som gällde för resten av kvällen alltså.


Avslutar med denna härliga bild av Meagan, Kai och Alisha. Sammanfattningsvis hade jag en fantastisk dag och kväll. Vädret var underbart, sällskapet perfekt och humöret på topp. Jag är otroligt glad och tacksam för att jag fått uppleva en ätka prom. Det är ju inte varje dag precis som man får chansen att bära en riktig prinsessklänning och känna sig som en prinsessa dessutom. 


Med utbytesårets kanske absoluta höjdpunkt bakom mig kan jag nu börja räkna ner dagarna tills jag kommer hem igen. Om mindre än en och en halv månad lämnar jag Prince George och alla underbara människor jag lärt känna här. Något jag ser på med blandade och mycket motstridiga känslor. Säkert är i alla fall att det kommer att bli svårt att säga hejdå till allt och alla, att vända blad och avsluta det här kapitlet av mitt liv. 
Men ett slut innebär alltid en början på något nytt, är det inte så de brukar säga? 

Kram!

Ps. Jag ber om ursäkt för att detta inlägg kanske var i längsta laget. Det bestod ju trots allt mestadels av bilder, så det kanske gick att ta sig igenom i alla fall?