fredag 27 april 2012

Åtta månader

Hej allihopa!

Jag har nu varit i Kanada i åtta månader och jag har inte en aning om vart de åtta månaderna tog vägen. Tiden går alldeles för fort, och när jag och Martin satt och räknade hur många veckor vi har kvar ville jag helt ärligt bara gråta. Nio veckor kvar i Prince George. Åtta veckor kvar på Duchess Park. Två veckor till balen, fem till examensceremonin. Efter åtta månader i Kanada känner jag mig om inte som en kanadensare så åtminstone som hemma. Jag skulle kunna stanna här, så bra trivs jag i Prince George, i skolan, med vännerna och värdfamiljen, om det inte vore för alla er därhemma. Visst saknar jag underbara Sverige och allt vad Sverige innebär (Valborg, midsommar, kräftskivor, silluncher, semlor, filmjölk, mesost, cyklar, fika vid Fyrisån i solskenet, plocka jordgubbar på Ulva, plocka blåbär och lingon i Värmland, 40 minuter på tåget till Stockholm, shopping på H&M, utflykter till IKEA och mycket mycket mer - listan kan göras lång), men Kanada är ju också ett så himla härligt land och det finns så mycket jag kommer att sakna härifrån. Missförstå mig inte - jag ser verkligen fram emot att komma hem igen, träffa alla och fortsätta mitt liv, men det kommer att vara med ett tungt hjärta som jag lämnar det liv jag på åtta månader byggt upp här.

Men nog med alla dessa tankar nu. Ni ska få ett litet sammandrag om hur min vecka varit. Med en stukad fot har jag varit smått handikappad hela veckan och inte kunnat göra särskilt mycket alls (och definitivt inte gå till gymmet). På måndagen linkade jag runt i skolan och måste ha sett ganska rolig ut, för jag fick många konstiga blickar när jag haltade genom korridorerna. Inte mindre än tre gånger var jag nere i receptionen och bad om is för min fotled, och när jag kom hem från skolan parkerade jag mig i soffan med is på foten och stannade där resten av kvällen. Runt halv tio höll jag som bäst på att kolla på filmen Jag Saknar Dig när en massa utryckningsfordon åkte förbi ute på gatan. Hm, tänkte jag men reflekterade inte vidare över det. Ända tills jag efter att ha sett klart filmen loggade in på Facebook och såg flertalet statusar om en explosion i Lakeland Mills. Efter att ha googlat Lakeland Mills kunde jag konstatera att det är ett sågverk nere vid järnvägsspåren nära Prince Georges centrum, inte allt särskilt långt från vårt hus. En titt på Prince George Citizens hemsida bekräftade att en explosion faktiskt ägt rum. Jag gick ut på verandan på baksidan av huset och mycket riktigt, i riktning mot centrum kunde jag se om inte lågor så ett starkt ljussken från elden som explosionen resulterat i. När jag gick in igen och gjorde lite mer efterforskningar på nätet samt tittade på nyheterna  fick jag reda på att det tydligen varit en väldigt kraftig explosion, att elden beräknades ta runt ett dygn att släcka och att ett antal personer som befunnit sig i sågverket var saknade. När jag vaknade dagen därpå var fortfarande inga dödsfall rapporterade, men senare under dagen avled två ev offren från sina brännskador. Händelsen är extra tragisk i och med att en liknande olycka hände i Burns Lake tidigare i år, med två dödsfall även där.

I tisdags på culinary arts bakade vi cream puff-svanar, med ett någorlunda okej resultat rent estetiskt (och ganska så väldigt okej smakmässigt):


På kortblocket före lunch i tisdags samlades alla i grade 12 för att ta vårt informella grad photo. Vi fick lov att lämna våra lektioner, rada upp oss i the canyon för några bilder och sedan gå tillbaka till klassrummen. Bilden ska vi sedan få på examensceremonin, tillsammans med ett exemplar av vårt personliga grad photo.

Efter skolan i tisdags följde Dani med mig hem och vi fikade, facebookade och kollade igenom mängder av goda recept på Pinterest. När hon åkt hem ägnade jag och Dori (Alisha och Kaitlin är hos sin pappa igen) kvällen åt ett par avsnitt av Prison Break, som hon totalt fastnat för på sistone.

I onsdags efter skolan fick jag äntligen träffa personen som är anledningen till att min värdfamilj valde att vara värdfamilj i år, dvs anledningen till att jag hamnade just här. Förra året var Alisha nämligen väldigt bra vän med en utbytesstudent från Schweiz, Katja. Hon är nu tillbaka i Prince George i ett par veckor för att hälsa på, och i onsdags kom hon, Bryn och Hannah över till vårt hus och vi chillade där ett tag innan vi körde ner till Tim Hortons för en fika. Katja visade sig vara jättetrevlig och ikväll ska vi alla till hennes hus för en sleepover. Resten av onsdagskvällen ägnade jag åt att läsa The Crucible igen, eftersom vi hade prov på pjäsen i går torsdag. Provet gick väl helt okej, även om några av frågorna var löjligt svåra och jag inte hade en aning om trots att jag läst pjäsen två gånger...

I går i skolan var det Twin Day, vilket innebart att man skulle klä sig likadant som en eller flera av sina vänner. Jag, Dani, Sonja och Virginia hade bestämt oss för att vara fyrlingar, och vi hade köpt hotpants i klara färger som vi bar med svarta leggings (i mitt och Danis fall), ett svart linne och solbrillor. Jag och Dani hade blå hotpants och rosa solglasögon medan Sonja och Virginia körde på rosa hotpants. Tyvärr hann Virginia gå hem innan vi hann ta några bilder av oss alla fyra, men här är i alla fall några bilder på oss andra (plus Sam):






Efter skolan åkte jag och Alisha ner till konstgalleriet för vårt sista vanliga Young Associates-möte. Nästa torsdag är den mänligen äntligen dags för öppningen av elevutställningen som vi planerat hela läsåret, och vi ägnade hela mötet igår åt att skriva listor och lappar för alla konstverk som vi fått in.

Sedan fick jag skjuts av Dori till Second Cup där jag mötte upp mer Martin för en fika. Efter någon timme, när vi började bli hungriga, promenerade vi hem i regnet. Men när vi kom hem insåg vi att vi var utelåsta eftersom jag lånat ut min nyckel till Kaitlin tidigare under dagen och Dori var ute i något ärende. Så det blev till att klättra in genom fönstret på baksidan igen...

Efter en kopp te och mat i magen var vi varma igen efter den kyliga promenaden och vi kollade på The Reader, en, hm, speciell men hyffsat bra film. När Martin blivit upphämtad vid tiotiden blev det ytterligare ett avsnitt av Prison Break för mig och Dori.

Idag har vi studiedag och än så länge har jag hunnit med att äta frukost (nybakat bröd och smoothie) i solskenet på verandan samt att städa badrummet och mitt eget rum. Nu är det dags för lite lunch innan jag, NoeLani och Alisha ska bege oss ner till konbstgalleriet för att hjälpa till på en workshop där.

Förresten, jag kan meddela att min fot i princip är bra igen nu. Från och med i onsdags kunde jag stödja på den och gå normalt, och idag är den bara lite svullen och rätt så blå, men i övrig okej. Trots detta dröjer det nog ett tag innan jag kan gå ut och springa igen. Bajs.

Ha det bäst!
Kram!

måndag 23 april 2012

30 hour famine, volleyboll och en stukad vrist

Hej där!

Sitter för tillfället på soffan med isad och svullen fotled. Är det inte typiskt att man ska stuka foten sista matchen för säsongen?

Men låt oss börja från början. I fredags deltog jag i något som kallas för 30 hour famine. Det är ett välgörenhetsevenemang som går ut på att inte äta på 30 timmar för att samla in pengar till ett välgörande ändamål. Vanligtvis går pengarna till organisationen World Vision, men i år hade Erin, som organiserade evenemanget, bestämt sig för att stödja den lokala organisationen Elizabeth Fry Society i stället. Hur som helst, de trettio timmarna utan mat (dryck såsom juice och iste var tillåtet) började fredag morgon (egentligen klockan sju men jag fuskade lite och käkade frukost fram till halv åtta) och slutade mitt på dagen på lördagen. Jag laddade upp redan dagen innan med en kraftig middag (raggmunkar) och sedan ett kvällsmål innan jag gick och la mig. På fredag morgon åt jag sedan en dunderfrukost bestående av mjölk och flingor, lite frukt, en energibar samt två våfflor (med jordnötssmör och sylt, såklart). Detta höll mig mätt under större delen av skoldagen, även om det fortfarande var tortyr att baka vienerbröd på culinary arts och inte kunna äta några. Efter skolan stannade några och kollade på film i skolan men jag, Sonja och Dani bestämde oss för att gå och shoppa lite. Så vi gick ner till Parkwood och köpte outfits inför nästa veckas twin day. Vad det blev tänker jag inte berätta nu. Sedan, runt middagstid (och vid det här laget hade magen börjat kurra ganska regelbundet. Allt jag fått i mig hittills, förutom kopiösa mängder vatten, var lite juice under min håltimme) gick vi alla tillsammans från skolan bort till kyrkan där vi skulle spendera natten. Vi var väl runt tjugo stycken, de flesta från grade 10-12.

Kvällen och natten ägnades åt diverse kort- och sällskapsspel, att prata, dricka juice, ta en tupplur i källaren och kolla på filmen Pulp Fiction. Fast jag var rätt så trött så jag gick och la mig bara någon halvtimme in i filmen. Jag sov rätt på golvet, i min sovsäck, frös hela natten och vaknade stel, öm och hungrig. De två timmarna som väntade innan det serverades frukost var de värsta timmarna på hela tiden, just eftersom vi alla visste att frukosten väntade, så det var ungefär det enda vi kunde tänka på. Här är några bilder från kvällen och morgonen:
Dani och Kai

Robin och Kai kastar kort på varandra...

Dani, Sonja och Robin är fortfarande trötta efter en lång (läs: kort) natts sömn...

De andra roar sig med spel i väntan på frukosten

Och när frukosten - pannkakor med bär och sirap samt diverse uppskuren frukt - väl serverades bröt det ut kaos när alla försökte få mat samtidigt. Jag ljuger inte när jag säger att det förmodligen var den godaste frukost jag någonsin ätit! Jösses vad gott det var!

MAAAAAT!




Min första, ljuvligt underbara, pannkaka



Strax efter frukosten var jag tvungen att gå eftersom vi hade en volleybollmatch klockan tolv. Säsongen är nämligen i princip över och vi hade vår slutturnering i helgen. Vi spelade mot ett killag vår första match och förlorade, men efter att ha åkt hem, käkat lunch och tagit en timmes lång tupplur i sommarvärmen ute på verandan var jag tillbaka i toppform och vi lyckades vinna vår andra match. Sedan skjutsade Dori mig hem eftersom jag skulle gå ut och äta med Shecanafolket. Jag, Alisha och Bryn tog hunden på en promenad i solskenet och sedan hoppade jag i duschen medan de andra åkte tillbaka upp till UNBC för kvällens match. Jag gick ner till Parkwood och China Cup där jag mötte upp med Shirley, Martin, Luca, Tim, Daniel, Henry och de andra för kinabuffé. Ni som känner mig kanske kan ana hur mycket jag åt, och jag kan säga så mycket som så att det var en hel del... Inklusive alla olika sorters efterätter... Gott var det, mätt blev jag och på det hela taget hade jag en trevlig kväll. Tyvärr förlorade de andra dock volleybollmatchen (mot ännu ett killag).

Jag och Alisha stannade uppe länge och hade ett väldigt långt och filosofiskt samtal om livets stora frågor, så det blev en sen sänggång och tidig uppstigning då jag skypade med familjen för första gången på över en månad klockan åtta på morgonen. Efter det bar det av upp till UNBC igen för ytterligare två volleybollmatcher. Vi vann bägge två, den första överlägset och den andra efter ett långt och olidligt spännande första set som gick ända upp till 40-38 (ett vanligt set går till 25, men man måste vinna med två poäng). Under det andra setet i vår sista match hände så det som jag hoppats undvika. Jag hoppade upp för att blockera samtidigt som en av tjejerna i mitt lag och en eller två från det andra laget. Vi var precis vid nätet och på vägen ner igen kraschade jag in i en av tjejerna från det andra laget, landade snett på foten och det gjorde rejält ont. Ganska så snart började min vrist svullna upp ordentligt och det blev till att sitta resten av matchen med is på svullnaden. Efteråt vart vi tvungna att gå upp till receptionen, där en tjej fyllde i något slags skadeformulär och undersökte min vrist. Jag kunde fortfarande röra på och någorlunda stödja på foten, så den är definitivt inte bruten utan förmodligen bara stukad. 

(Var vänlig ignorera blekheten)
Jag fick strikta order om att alternera is i tio minuter och att röra på foten i fem minuter under någon timme, och att sedan fortsätta att isa svullnaden under resten av dagen och natten och tills svullnaden gått ner. Så de senaste timmarna har jag spenderat i soffan med foten högt, ätandes choklad och hemgjord glass. Det känns lite surt att detta skulle hända, men det kunde ju trots allt vara värre, och hellre stuka foten sista matchen för säsongen än tidigade. Jag missade ju trots allt mindre än ett halvt set. Trots detta är det jättetråkigt att säsongen är över, jag hade velat spela så mycket mer än såhär. Menmen, förhoppningsvis börjar friidrottssäsongen snart så att vi kan joina skollaget.


Hare gött alla ni därhemma,
pussokram!



fredag 20 april 2012

På vinst och förlust

Hej!

Det är torsdag och jag längtar efter helg! Inte så mycket för att skolan suger (speciellt inte nu när jag har min håltimme, haha) utan mest för att jag har storslagna planer för helgen. Dessa planer inkluderart att svälta min själv i 30 timmar, sedan proppa i mig pannkakor, spela två volleybollmatcher och sedan proppa i mig kinabuffé. Det återstår att se hur jag mår efter allt detta, men kul ska det bli i alla fall.

Skolan har flutit på som vanligt den här veckan. Mina nya håltimmar har ägnats åt att gå till film & television för att se om min partner var där så att vi faktiskt kunde avsluta vårt projekt, men eftersom han inte varit där på hela veckan har jag i stället chillat med Dani, Kai och Sarah under hålen. I början av veckan gjorde vi inget särskilt utan satt i biblioteket eller i the canyon, men idag var vi hurtiga och begav oss iväg till gymmet eftersom vi hade dubbeltimme, dvs kortblock, lunch och sedan blocket efter lunch. Alltså över två timmar att slå ihjäl. Och var spenderas dessa bäst om inte på gymmet och deras interval sculpt pass? Det var faktiskt ett riktigt tufft pass och det kändes hur bra som helst. Sarah och Kai kom dock inte med mig och Dani till passet utan körde sitt eget lilla styrkepass. De satsarna. Rätt kul var det att se att Sarah var nästan lika stark som gymstammisen och biffen Kai. Men sedan är hon ju skidskytt på ungdomsolympisk nivå också...

På culinary arts i veckan har vi lagat quiche (jag och Dani gjorde räkpaj) och i morgon ska vi baka wienerbröd (varför de kallas Danish pastries på engelska har jag fortfarande inte fattat). På journalism har vi nu börjat jobba på vår andra "mug shot page". Jag blev tilldelad en personalsida och ägnade hela lektionen idag åt att springa runt i skolan och leta efter personal som inte fått sina porträttbilder tagna. Extra jobbigt eftersom hälften av den hade efternamn jag inte kunde uttala... Och så är det ju engelskan förstås - vi har läst klart The Crucible och har nu börjat kolla på filmen.

Jag har faktiskt varit riktigt aktiv i veckan och gymmat i princip varenda dag. I måndags gick jag dit med Dani, i tisdags hade vi volleyboll så då skippade jag gymmet och i onsdags både gick jag ut och sprang på morgonen före skolan samt gick till ett pass och yoga på kvällen. Förresten, på tal om vår volleybollmatch - vi vann för första gången på hur många veckor som helst! Det var riktigt spännande där ett tag med 1-1 i set och 21-21 i poäng, men Ashley servade stabilt och gav oss en seger. Extra skönt kändes det dessutom eftersom det var vår sista vanliga match för säsongen.

Idag efter skolan hade vi young associates, där de första bidragen till elevutställningen nu har börjat komma in (vilket påminner mig om att jag borde avsluta min skulptur...). Efteråt åkte vi hem (med ett stopp på Save On för att köpa mjölk) och medan Dori volontärjobbade på The Y lagade jag riktig svensk husmanskost i form av raggmunkar för hela slanten. De blev riktigt goda, och jag tror att åtminstone Alisha och Dori verkligen gillade dem. I brist på lingonsylt fick vi köra på tranbärssylt i stället, vilket fungerade nästan lika bra. Som de kanadensare Alisha och Dori är fick de mig att äta min sista "efterrättsraggmunk" med jordnötssmör, sirap och hallonsylt. Och med de påläggen kan jag ju inte säga att det var annat än gott, men det var ju knappast en raggmunk längre...

Kram!

måndag 16 april 2012

En lyckad helg

Hej!

I fredags var det fredagen den trettonde och igår/idag var det 100 år sedan Titanic sjönk. Jag hoppas att ni trots detta har haft en bra helg. Min helg har varit väldigt bra, men innan jag berättar om den ska ni få en kort rapport om skolveckan.

I skolan den här veckan har de börjat med någonting som kallas för late blitz och som de tydligen kör varenda vår. Detta innebär att om man är sen till någon av lektionerna efter lunch (och det spelar ingen roll hur sen man är - kommer man efter att klockan ringer är man körd) måste man gå ner till biblioteket och skriva på en lapp innan man får återvända till klassrummet. Helt ovetande om detta stod jag i tisdags och pratade med Sonja vid vårt skåp (som ligger fem meter från klassrumsdörren) någon minut in på lektionstiden. När jag sedan begav mig mot klassrummet fann jag dörren stängd och när jag prövande ryckte i handtaget skakade min lärare bara på huvuded åt mig. Självklart var det låst, och självklart tänkte hon inte släppa in mig. Så det var bara att, tillsammans med ett förvånansvärt högt antal andra elever, bege mig ner till biblioteket och skriva på min egen dödsdom. Nåja, dödsdom är kanske att ta i, men är man sen två gånger (dvs en gång till för min del) måste man gå till Thursday school, dvs stanna kvar efter skolans slut en torsdag. Och eftersom jag absolut inte tänker låta det hända får jag allt se till att komma i tid till lektionerna i fortsättningen. Inte för att jag brukar komma försent, men går man till Timmy's (där kön ibland sträcker sig ända utanför byggnaden) kan det ibland vara svårt att hinna tillbaka innan klockan ringer...

I torsdags efter skolan gick jag till young associates som vanligt. Det börjar dra ihop sig till själva utställningen som vi planerat hela året, vilket är rätt spännande. De senaste veckorna har vi jobbat på en affisch som vi ska sätta upp på skolor, på stadsbiblioteket och andra ställen runt om i staden för att låta folk få veta om utställningen. Men eftersom personen som skulle fixa de sista detaljerna på affischen i datorn hade varit sjuk och jag och Jenna var de enda som dök upp till konstgalleriet i torsdags (Alisha satt barnvakt igen) jobbade vi inte på affischen utan vi fick i stället vara försökskaniner för ett projekt som konstgalleriet ska genomföra på sin familjedag. Vi fick skapa en speciell typ av indisk konst där man använder sig av klara färger och mönster. Det är svårt att förklara men jag lovar att ladda upp en bild av mitt lilla konstverk när jag är klar. Kul var det i alla fall.

Torsdagkvällen ägnade jag åt att laga den traditionella broccolisalladen, vilken jag sedan också åt till middag. Dessutom innebar detta att jag slapp förbereda min lunch för fredagen senare på kvällen (börjar bli lite trött på att behöva göra min lunch varenda kväll. Detta får mig verkligen att uppskatta den svenska skolmaten).

I fredags morse åkte jag och Dori och simmade som vanligt. Vi lyckades komma iväg i tid den här gången och var i vattnet redan tjugo över sex, så det blev 2500 meter för min del, vilket är mer än vad jag hunnit med de senaste veckorna. Skoldagen förflöt sedan som vanligt (var givetvis i tid till alla lektioner), och jag kan konstatera att jag fattat rätt beslut om att hoppa av min filmkurs. Inte för att det är en dålig kurs, det är helt enkelt inte min grej, och att sitta och i stort sett inte göra någonting en timme varje dag gör mig väldigt rastlös.

I fredags kväll kom Laura över från Vanderhoof (Fabia var tyvärr upptagen med teaterrepetitioner och kunde inte följa med) och vi åkte över till Luis hus för att chilla med några av de andra utbytesstudenterna. Förutom mig och Laura var även Dani, Meagan, Luca, Marvin, Sonja, Robin, och en tjej från Italien som heter Arianna där. Och så Luis och Jen förstås (Jen är Luis värdsyster). Vi hade en trevlig kväll på nedervåningen i deras hus och i inomhusbadtunnan, och Sonjas föräldrar skjutsade oss hem strax efter midnatt.

Laura sov över hos mig och åkte hem vid lunchtid på lördagen. Resten av dagen ägnade jag åt (liiite) läxor (bara i form av läsning dock, man får ju inte ta ut sig fullständigt), diverse småsysslor samt en löptur bort till universitetsbacken tillsammans med Dori. Sedan blev det en snabbdusch och göra mig i ordning innan Dori skjutsade mig bort till Boston Pizza. Det var nämligen Melissas (hon som är från Colombia men som inte är en utbytesstudent) födelsedag idag och vi hade bestämt oss för att gå ut och käka födelsedagsmiddag. Vi åt en god (men stark) förrätt och beställde sedan in en stor och en mediumpizza att dela på.

Luis, Dani och födelsedagsbarnet Melissa

Martin och jag

Mmmmm...

Här är det sed att födelsedagsbarnet får en gratis efterätt från restaurangen, och Martin hade givetvis sett till att detta inte glömdes bort.

Happy 18th birthday!

Efter middagen blev vi alla upphämtade av Melissas mamma. Hon hade nämligen ordnat en överraskningsfest för Melissa och bjudit in oss. Så jag drog en ursäkt om att min värdmamma inte kunde hämta upp mig förrän om en timme och frågade om det var okej om jag följde med hem till henne en stund. Luis sa väl något liknande och Dani och Martin hade redan bestämt att de skulle sova över hos Melissa. Så vi åkte alltså hem till henne (jag fick chansen att prata lite spanska med hennes mamma och fick faktiskt komplimanger på min brytning. Fast lite stakigt kändes det allt och jag sa inte särskilt mycket mer än att vad jag hette och vart jag är ifrån. Hehe, min spanska är under allvarligt förfall...), och när vi gick ner på undervåningen var det pyntat och fullt med folk som skrek happy birthday. Melissa hade inte anat någonting och blev väldigt överraskad, men glad. Det droppade in mer folk allteftersom, vi käkade tårta (som om jag inte var tillräckligt mätt redan från middagen), spelade dart och dansade till sydamerikansk musik. Och hela tiden pratades det spanska och engelska om vartannat. En väldigt trevlig och lyckad kväll med andra ord!

I morse vaknade jag tidigt och åkte till gymmet med Dori för att gå till ett styrkepass. Sedan blev det en snabbdusch hemma innan vi åkte iväg till kyrkan. Gudstjänsten idag var lite speciell. Det var nämligen barnen från kids church som höll i gudstjänsten, vilket innebar mycket sång och dans och en annorlunda predikan som innefattade ett par pizzor, en burk full med nudlar och en sten.

Eftermiddagen ägnades bland annat åt skype med saknade mormor och ett besök på Costco, och senare på kvällen hade vi volleybollträning (min första träning på alldeles för länge). Träningen gick förvånansvärt bra även om jag till och med hade större problem än vanligt med mina servar.

Just nu är jag lite småirriterad eftersom jag just ägnade en halvtimme åt att göra min lunch inför i morgon innan jag insåg att vi ska baka paj i morgon på culinary arts. Vilket betyder att jag inte alls behöver ta med mig någon lunch. Surt, men inte något jag kan göra något åt direkt.

Hur som helst, i morgon väntar skola igen och sängen kallar på mig från nedervåningen.

Hare bäst, kram!



Ps. Jag kan stolt meddela att jag nu har min slutgiltiga balklänning i garderoben. För att inte förstöra överraskningsmomentet för er därhemma tänker jag dock inte tala om vilken jag valt. Ni får helt enkelt vänta en knapp månad och se. Ha!

torsdag 12 april 2012

Easter

Hej där!

Jag hoppas att ni alla har haft en väldigt bra påskhelg! Det hade i alla fall jag, även om den var relativt lugn. På påskdagen gick vi till kyrkan som vanligt. Gudstjänsten var väl i princip som vilken gudstjänst som helst, självklart med en påskpredikan och nattvard. Alla barnens konstverk från art day finns nu uppsatta i kyrkan till försäljning genom tyst auktion för att samla in pengar till kyrkans food bank. Så under kafferasten gick jag runt och spanade in dem alla, och det finns faktiskt några riktiga guldkorn bland dem.

Efter kyrkan åkte jag, Dori och Kaitlin ut till Doris systers hus som ligger en tjugo minuters bilfärd utanför Prince George. Vi grillade korv på gräsmattan (medan alla snö inne i stan nu har smält har de fortfarande någon meter snö därute på landet) och åt chili con carne och traditionellt ukrainskt bröd. Sedan gömde jag och Kaitlin choklad åt Alisha och Katlins kusinbarn som är tre och fem år gamla. Och det var inga små mängder choklad heller - uppfarten var full av färgglada små ägg och guldkaniner. Det var ett riktigt nöje att sedan titta på när barnen fick leta efter dem och fylla sina plastkassar fulla av choklad. Faktiskt gjorde det oss så sugna på en äggjakt att jag och Kaitlin bad Dori och hennes syster att gömma några ägg åt oss. Så vi gick runt till andra sidan av huset medan de gömde våra ägg på ganska så mycket klurigare ställen än de vi just gömt. Men som de proffs vi är (och med lite hjälp av gömmarna själva) hittade vi ganska så snart alla trettio ägg. Och som den glupska människa jag är hade jag ätit upp nästan alla redan innan vi kommit hem...

På måndagen steg jag upp relativt tidigt, och efter att ha ägnat förmiddagen åt städning begav jag mig till gymmet för att gå till deras styrkepass. Efteråt mötte jag upp med Katie och Bryn och vi spelade volleyboll i ett par timmar. Eller snarare, vi ägnade en timme åt att reda ut huruvida gympasalen faktiskt var bokad av basketspelarna som påstod så samt att hitta och sätta upp ett nät, och sedan spelade vi i en timme. Det var skönt att kunna träna lite efter att ha missat en väldans massa träningar på sistone på grund av lov och deubbelbokningar. Dessutom hade vi ju en match som vanligt på tisdagen, så det var bra att få lite spel i mig innan dess.

När vi spelat klart gick jag hem igen och lagade till en grönsaksgratäng till kvällens stora påskmiddag. Dori hade bjudit över sin syster med make, deras dotter med make och barn samt Doris pappa. När bordet väl var dukat fanns där all möjlig sorts mumsig påskmat: allt från kalkon, skinka och "stuffing" till piroger, mer ukrainskt bröd, potatisos, "gravy", tsatsiki och en väldigt god variant av Doris broccolisallad. Jag åt tills jag bokstavligen inte kunde få ner en tugga till, och sedan klämde jag ner Alishas underbart goda citroncheesecake med pepparkaksbotten i efterättsmagen.



Så småningom började gästerna dra sig hemåt, Alisha och Kaitlin åkte tillbaka till deras pappas hus och jag och Dori blev kvar med disken. Sedan blev det en relativt tidig sänggång eftersom skola väntade på tisdagen.

Inte mycket har hänt i skolan de senaste två dagarna. På culinary arts har vi bakat fruktpaj (ananas i mitt och Danielas fall), och jag och Daniela gjorde en väldigt gullig liten minipaj som jag tyvärr inte har någon bild på. Här är i alla fall vår riktiga paj:


På film & television har jag som vanligt inte gjort ett dyft, förutom att ha fattat beslutet att faktiskt hoppa av kursen. Klassen ger min inte allt lika mycket som jag skulle kunna få ut av en håltimme, både eftersom jag kan göra läxor under ett hål och eftersom jag kan gå till gymmet den dagen vi har dubbelblock. Att Daniela och Kai och diverse annat folk också har håltimme under block fyra skadar ju inte heller. Och eftersom jag i nuläget faktiskt tar en mer kurs än jag behöver så tycker jag faktiskt att jag förtjänar ett hål.

På engelskan har vi nu börjat läsa pjäsen The Crusible. Och läsa den är faktiskt precis vad vi gör - alla i klassen har fått en roll tilldelad sig och sedan kör vi högläsning för hela slanten.

I går efter skolan hade min områdesrepresentant sammankallat ett möte med alla sina utbytesstudenter för att författa de månatliga rapporterna samt bestämma vad vi ska hitta på under de kommande månaderna. Vi träffades på Second Cup och hade en väldigt trevlig fika måste jag säga. De som var där var jag, Dani, Timothy, Marvin, Luca, Daniel och Henry. Plus Martin förstås, även om Shirley inte är hans area rep. Vi bestämde bland annat att vi ska ha en spelkväll/grillning/sleepover hos Shirley, att vi ska gå ut och käka middag tillsammans och att vi ska spela paintball. Ser fram emot allt detta!

Som av en händelse råkade Jen (en tjej i min engelska som var utbytesstudent i Australien förra året och som var på Marikas fest förra veckan) vara där med sina kompisar, som också hade varit hos Marika och som jag pratat en del med. Så efter en stund flyttade jag över till deras bord och vi hade en väldigt trevlig pratstund innan vi bröt upp och en av dem skjutsade mig hem.

På kvällen var det så dags för volleybollmatch. Och även om vi spelade relativt bra hjälpte det inte eftersom vi spelade mot ligans förmodligen bästa lag. Så det blev en svidande förlust med fyra set mot noll (vi spelade ett extra set). Vi har nu förlorat minst fem matcher i rad och det börjar bli lite deprimerande. Dessutom har vi bara en vanlig match kvar för säsongen, plus slutturneringen. Så nästa vecka blir det till att vinna!

Idag var jag riktigt hurtig och gick ut och sprang före skolan. Runt sex km blev det och det kändes faktiskt otroligt bra! Efter skolan gick jag dessutom till gymmet igen med Alisha och Dani (la visst på mig ett par kilo under påsken, hehe) till deras bosuklass, som visade sig vara förvånandsvärt tuff. Sedan blev det till att skynda mig hem, byta om och sedan promenera bort till PGSS för en orkesterkonsert. Det var folk från alla PG:s skolors ensembleklasser som spelade, och de var väldigt duktiga! Sedan fick jag skjuts hem då det efter många dagars solsken och värma börjat regna. Lite synd måste jag säga, men då jag kunde gå hem från gymmet i shorts och t-shirt tidigare idag ska jag faktiskt inte klaga på våren än så länge.

Saknar er alla! Kram!

söndag 8 april 2012

Prince George i bild

Hallå!

Hoppas att allt är bra med er och att ni har en bra påsk! Själv inledde jag påskledigheten med Young Associates som vanligt efter skolan i torsdags. Maya hade erbjudit sig att skjutsa mig och Jessica dit, men när vi kom ut till parkeringen och fram till hennes bil stötte vi på ett litet problem. Där stod bilen och såg så oskyldig ut med nycklarna i tändningen och dörrarna låsta. Jobbig situation, särskilt med tanke på att Maya inte hade några reservnycklar någonstans. Efter att ha lirkat med lite allt möjligt vi kunde få tag på i låset gav Maya till slut upp och ringde på hjälp. Och bara ungefär en kvart senare var de där och hjälpte henne komma in i bilen på nolltid. Helt gratis dessutom. Vi hann till och med nästan i tid till Young Associates, och det började inte hagla förrän vi var tryggt på plats på konstgalleriet. Tur i oturen med andra ord.

Efteråt gick jag hem, käkade middag och gjorde mig i ordning för kvällen. Först väntade en slags prova på-kväll/öppet hus på stans Pole Fitness studio tillsammans med Sonja. Hon känner tydligen några som håller på med pole fitness (aka pole dancing) och vi tyckte att det skulle vara en rolig grej att testa. Så vi gick dit, eller snarare, Sonja körde oss dit, och jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men pole dancing visade sig i alla fall vara helt annorlunda mot hur jag hade tänkt mig det. Vi fick alla varsin pappersmugg med fyra chokladägg i. Sedan gick det ut på att samla på sig så många ägg som möjligt genom att lära ut moves till de andra. Lär man någon annan får man ett ägg av den personen. Eftersom varken jag eller Sonja kunde någon endaste liten rörelse så var det ganska givet att vi inte skulle vinna. Men vi fick i alla fall lära oss några olika moves. Åtminstone lärde vi oss hur de ska se ut. Att faktiskt göra dem är en helt annan femma. Det var en som kallades för pole sit och som gick ut på att korsa benen och klämma åt ordentligt  för att sedan släppa taget helt och hållet med händerna. Fram emot slutet av kvällen fick Sonja faktiskt till just detta, men för mig var det stört omöjligt. Det gör ONT, speciellt när man börjar glida neråt och får brännmärken på insidan av låren... Att faktiskt prova på pole fitness själv fick mig i alla fall verkligen att respektera de som håller på med det - det krävs enormt mycket styrka och en hög smärttröskel. Med den här erfarenheten kan jag i alla fall dessutom konstatera att det är ingenting för mig.

Efteråt åkte vi hem till Sonja en kortis för att sedan fortsätta mot Marikas hus ute i North Nechako. Hon hade nämligen ordnat en liten, eller snarare ganska stor, get-together och snällt nog bjudit in oss. Det var rätt mycket folk där, mest från Duchess men också från Kelly Road (tror jag) och samt UNBC- och CNCstudenter. Det var inget särskilt som hände, men jag hade en väldigt trevlig kväll och lärde känna lite nytt folk. Kul kul! Efteråt gick jag, Alisha och Maya hem till Mayas hus som bara låg tio minuter därifrån och spenderade natten där.

In motsats till skärtorsdagen var min långfredag inte särskilt spännande. När jag och Alisha äntligen masade oss iväg från Mayas hus (i strålande solsken och massor av plusgrader) var det redan mitt på dagen, och i princip hela eftermiddagen ägnades åt att handla mat. Costco, Shoppers och Save on Foods. Sedan laga till en riktigt onyttig middag bestående av sötpotatispommes och en kaloribomb till dippsås samt cupcakes till efterätt. Sedan gick Kaitlin till youth group och Dori för att ta en fika, vilket lämnade mig ensam hemma då Alisha gått till sin pappas hus. Jag bestämde mig för att ta en promenad i den vackra skymningen. Tyvärr missade jag kvällssolen precis, men det blev en timmes promenad ner till älven i alla fall och en hel del bilder. Här är några:











När jag kom hem igen bestämde jag mig för att baka kakor eftersom vi hade icing kvar från Kaitlins cupcakes. Ultrachokladkakor med valnöt blev det, och de var alldeles för goda då jag lyckades trycka i mig fem stycken...

Kollade på filmen The Notebook, som jag velat se i åratal men aldrig kommit mig för. En underbar film! Sedan satt jag uppe alldeles för länge framför Facebook, och gick inte och la mig förrän runt tvåtiden.

I morse vaknade jag av att klockan ringde halv nio. Dags att stiga upp och steka pannkakor. Jag hade nämligen tagit på mig ansvaret för att fixa lördagsbrunchen den här gången, och crepes med fruktsallad stod på menyn. Det var en helt fantastisk morgon, och när Dori kom hem från gymmet satt vi ute på verandan i solskenet i bara t-shirt och åt en ljuvlig frukost. Om bara livet alltid kunde vara så!


Sedan tog Dori med sig Kaitlin och hennes kompis för att spela tennis och lämnade mig återigen ensam hemma. Eftersom jag tjockat i mig säkert sex sju crepes kände jag att jag behövde röra på mig lite, och gav mig därför ut på en över en timmes lång löprunda. Ända bort till universitetsbacken, upp, ner och sedan hem igen sprang jag (nåja, på tillbakavägen gick jag väl kanske halva vägen eftersom jag stannat vid Timmy's och hällt i mig ett stort glas vatten på en gång, vilket gjorde mig något illamående). När jag kom hem igen upptäckte jag ett sms från Martin, så det fick bli en turbosnabb dusch och snabblunch bestående av fruktsmoothie innan Martin och hans värdpappa hämtade upp mig. Hans värdpappa är fotograf och ville göra en plåtning borta på någon slags skrotupplägg för gamla industrimaskiner, och hade frågat om jag och Martin ville vara modeller. Såklart att vi ville! Jag menar, vem skulle säga nej till att få bli plåtad och få klättra runt bland och leka med gamla skrotiga maskiner? Jag lovar att ladda upp bilder senare när jag får dem, men jag kan säga redan nu att det var ett minst sagt smutsigt jobb... Men vi hade två väldigt roliga timmar som helt klart var värda lite lera och annan smuts!

Väl hemma hjälpte jag Dori att laga borsjtj, som jag måste säga blev riktigt riktigt god! Vi lyckades till och med få Kaitlin att smaka lite, även om hon var långt ifrån lika förtjust i det som jag och Dori var.

I morgon står påskgudstjänst i kyrkan och sedan påskfirande hos Doris syster på schemat. Sedan blir det förmodligen påskmiddag med Sonja och hennes föräldrar för min del. Men allra först väntar lite spinning på gymmet vid niotiden sådär, så en tidigare sänggång än igår vore på sin plats.

Hare gött! Kram!

Ps. Avslutar med en bild från torsdagens culinary arts-lektion:

Mmmm, chokladicing... Här låter vi ingenting gå till spillo!

torsdag 5 april 2012

Rollerskating

Hejsan!

Så var våren över då. I måndags var det mestadels molnigt och hur blåsigt som helst och igår snöade det hela dagen. Och även om det var sol idag och det mesta av snön har smält bort igen så förvandlades Prince George återigen till en vintervärld igår. Men det är ju trots allt april, så vad annat kan man förvänta sig än aprilväder?

I måndags på film & television var Luis fortfarande inte tillbaka, så jag fick en ny partner och vi satte igång att planera vårt nästa projekt: en reklamsnutt. Han verkar väldigt inne på det här med film så jag lät honom helt enkelt ta tyglarna. Vilket resulterade i att vi ska göra en reklamfilm med temat Minecraft. Som för alla er icke-spelnördar är något slags datorspel. Vi får väl se hur detta går. För övrigt kan jag tala om att jag inte står på särskilt god fot med min lärare just nu eftersom jag blivit påkommen på facebook alldeles för många gånger. Hehe.

På culinary arts den här veckan har vi fortsatt vårt påsktema. I går tisdag bakade vi en brödkorg. Nej, inte en korg som vi fyllde med bröd, utan en korg av bröd:


Tadaa!
På engelskan har vi nu börjat läsa boken The Road av Cormac McCarthy och på journalism har vi ägnat sammanlagt över en helt lektions tid ute i the canyon eller i korridorerna med att ta bilder till årsboken. Och prata med alla som har håltimme förstås...

I måndags följde Kais lillebror Jan med honom till skolan och under lunchen gick vi till Timmys. Men kön där visade sig vara alldeles för lång, så vi gick till Subway i stället. Knappt hade de andra fått sina subs innan jag, Sonja och Robin var tvungna att springa tillbaka till skolan. Vi hade nämligen erbjudit oss att jobba med att servera lunch för skolans aboriginal departments lunchprogram. Så efter att ha fått en genomgång i måndags var vi där idag och serverade lunch. Inget jättespännande precis, men det är i alla fall vad jag kommer att ägna mina onsdagsluncher åt i fortsättningen.

I går efter skolan gick vi i snöstormen ner till Parkwood för en fika på Second cup. Tanken var att vi skulle hinna träffa Jan och Kai en gång till innan de åkte ner till Vancouver. Men eftersom de inter var i skolan (den lilla skolkarn) och ingen smsade Kai så blev det bara jag, Sonja, Dani, Robin och Sam till slut. Vilket inte var så dumt det heller. Efteråt fick jag skjuts hem (det snöade fortfarande och var riktigt ruskväder) an Sonjas föräldrar och senare på kvällen hade vi volleybollmatch. Efter tre uteblivna träningar var formen rent ut sagt riktigt sopig, inte bara för mig utan för större delen av laget, och vi förlorade alla tre set. Att vi spelade mot ett killag i vår ålder kan ju också haft något med saken att göra, men det kändes riktigt surt ändå.

Idag efter skolan körde Alisha oss hem och jag lagade till en bönsallad till middag. Den blev faktiskt riktigt god om jag får säga det själv. Sedan åkte vi alla fyra till yoga, för första gången på alldeles för många veckor. Jag har på det hela taget varit alldeles för dålig på att gå till gymmet på sistone, vilket delvis beror på en annalkande förkylning men mestadels på ren lathet. Detta måste det bli skärpning med. Yoga kändes hur som helst väldigt bra.

Men nu till huvudhändelsen den här veckan. I måndags efter skoldagens slut stannade jag, Alisha, Bryn och NoeLani i skolan till runt halv fem sådär. Sedan var det dags att sätta en sedan länge planerad plan i verket: åka rullskridskor i skolan! Vi satte oss i änden av vår korridor och satte på oss våra rullskrodskor. Redan vid det här laget kom det ett par lärare förbi och frågade om vi verkligen tänkte åka rullskridskor i skolan. Min journalismlärare kom till och med ut och tog några bilder av oss. Någon som var mindre glad över vårt lilla upptåg var städerskan, som strängt förbjöd oss att åka i den korridor hon just höll på att städa. Detta var svårtolkat (gällde det resten av skolan också eller bara just den korridoren?) men som de snälla flickor vi är bestämde vi oss för att gå ner på nedervåningen i stället. Problemet var att för att komma någonvart därifrån skulle vi vara tvungna att åka förbi receptionen, och vi hade en känsla av att de inte skulle vara så förtjusta över att vi åkte rullskridskor inne i skolan.


Bäst som vi stod där och försökte bestämma oss för vad vi skulle göra vinkade några lärare varnande åt oss att rektorn eller folk från receptionen var på väg åt vårt håll. Så vi flydde ut utomhus och åkte runt skolan för att komma in på andra sidan och på så vis nå en annan korridor utan upptäckt. Sen fortsatte vi i liknande stil i någon halvtimme: spana runt hörnen efter städerskan, spurta nerför korridorerna och då och då gömma oss i något av trapphusen.

NoeLanis retrorullskridskor



Gömmer oss i trapphuset

T-rex
De lärare vi stötte på bara skrattade och var riktigt coola med saken medan städerskan å andra sidan verkade väldigt upprörd. Vi fick senare reda på att hon och rektorn varit uppe på plan två och letat efter oss medan vi gömde oss i motsatta änden av skolan. Hahaha!

När skolan var helt tom på elever och i stort sett tom på lärare också vågade vi oss ut i the canyon. Vi hittade en elev som vi bad filma oss och ta lite bilder. Här är mer dokumentation från vårt lilla äventyr:







Till slut stötte vi i alla fall på städerskan och då var det slut på det roliga. Varför hon var så arg förstår jag inte riktigt, det är ju inte precis så att det står i skolans regler att det är förbjudet att åka rullskridskor. Men men, eftersom vi inte var ute efter trubbel så lyssnade vi på henne, tog av oss skridskorna och lämnade byggnaden.

Dagen efter blev NoeLani kallad till rektorns kontor och fick en tillsägelse om vår lilla incident. Tydligen hade rektorn sett oss men bara känt igen NoeLani, och därför var hon den som fick skulden. Men eftersom han vet att hon, och vi andra, inte är några bråkstakar så lät han saken bero utan att vara särskilt upprörd. Att ha ett bra rykte kan sannerligen vara bra ibland. Och sedan var ju hela grejen faktiskt ganska så oskyldig också, jag menar, det var ju bara lite rullskridskåkning.

Hur som helst, sammanfattningsvis en väldigt rolig eftermiddag som bjöd på många skratt! Och en check-off på min bucket list!

Jag önskar GLAD PÅSK till er alla. Hoppas att den för med sig solsken, vårväder och en väldans massa påskgodis så att jag inte är den enda som tjockar mig! Kram!

tisdag 3 april 2012

April april (spring break part two plus lite påskägg, fashion show och annat skoj)

Hej!

Lovet avslutades i lathetens tecken: fredagen spenderade jag hemma med lite städning och annat smått och gott. Sent på kvällen bestämde jag och Alisha oss för att följa med Hannah och hennes pojkvän till en fest. Eftersom de var riktigt sega med att ta sig in till stan blev det så att vi inte kom iväg förrän runt midnatt. Men även om vi var sena och festen var något ghetto (...) så hade vi rätt kul. Runt två tre någon gång drog vi oss hemåt.

Jag och Alisha före festen

På lördagsmorgonen gav jag mig själv en liten sovmorgon. Hur länge som helst kunde jag dock inte sova. Klockan tolv var jag nämligen tvungen att befinna mig nere i kyrkan för att förbereda inför morgondagens art day nere i barnavdelningen. Alisha och Kaitlin var ute och åt brunch med sin pappa så jag gick själv bort till kyrkan och höll nästan på att vända om hem igen när jag fann alla dörrar låsta och inte såg en levande själ i närheten. Till slut, efter att ha knackat på varenda dörr i hela kyrkan blev jag i alla fall insläppt, och vi ägnade de kommande två och en halt timmarna åt att sätta upp bord och stolar och ta fram allt som behövdes för dagen därpå, dvs allt från papper och akrylfärg till limstift, knappar och glaskulor.

På lördagskvällen åkte Alisha iväg för att sitta barnvakt (hon åkte vilse på vägen och ringde mig, som med hjälp av google maps fick försöka dirigera henne till den rätta adressen) och Dori var ute och fikade med någon kompis. Eftersom jag inte hade någon större lust att sitta ensam hemma hela lördagskvällen bjöd jag över Sonja för att kolla på en film. I slutändan blev det inte av att vi såg någon film, men vi hade ändå en mysig kväll och pratade om allt mellan himmel och jord.

Söndagen var alltså vår första dag att jobba nere i nedervåningen med kyrkans barnprogram. Just denna dag hade de sin art day, vilket för min del innebar att jag hjälpte barnen att skapa abstrakt konst i collageform. Vi jobbade under båda gudstjänsterna (barnen, upp till tolv år gamla, är på nedervåningen medan deras föräldrar är på själva gudstjänsten) och det var fullt upp med sång, dans, prat, snacks och, framförallt, skapande av konst. Jag älskar att jobba med barn så det var hur kul som helst! I fortsättningen ska vi jobba varannan vecka sådär, och bara under en av gudsjtänsterna, så att vi fortfarande kan gå till den andra.

Eftersom det fortfarande var lov hade vi ingen volleybollträning på kvällen. Detta passade dock perfekt eftersom vi hade vår utprovning av kläder för följande veckas fashion show. Så för tredje gången den helgen åkte vi ner till kyrkan och ägnade ett par timmar åt att prova olika outfits och prata hår och smink. Bilder på mina två outfits kommer lite längre ner.

Så var det dags för skola igen då. Skolveckan har förflutit sådär lite lagom segt med inte särskilt mycket spännande att berätta om. På engelskan har vi nu avslutat sektionen om noveller och gått vidare till längre historier. Vi har läst Möss och Människor (ger flashbacks till nian, eller var det åttan?) och haft ett quiz på det. Film & television har varit ovanligt segt då vår lärare varit borta större delen av veckan (hon var med på skolans japanresa) och min partner Luis befunnit sig i Miami. Därför har jag i princip inte fått någonting alls gjort under hela veckan. På journalism jobbar vi vidare med de sidor i årsboken som innehåller porträttbilder av alla skolans elever, från grade 8 och uppåt. Det enda av mina ämnen som varit någorlunda intressant den här veckan har varit culinary arts. Där har vi nämligen gjort ukrainska påskägg. Varenda lektion i en veckas tid har vi alltså ägnat åt att rita mönster på ägg med hjälp av smält vax/stearin, sedan doppat äggen i färg, fyllt på med mer vax och doppat i en snäppet mörkare färg, osv. Lite förvirrande förklaring kanske, men det var hur som helt ingenting att bli särskilt upphetsad över. Jag hade dessutom stora problem att dra raka linjer (vi skulle göra ett traditionellt ägg och ett med egen design. Bägge krävde dessvärre en stadig hand...), så mina påskägg var inte särskilt mycket att hänga i julgranen (haha). Men jag, Dani och Bryn fick oss i alla fall en hel del goda skratt under de här lektionerna.

Bryn med sitt första ägg (egentligen andra eftersom hon
tappade sitt...)

En väldigt koncentrerad Daniela

Och så jag (med en väldigt irriterande hårlock på rymmen)

Så det var väl i princip vad skolveckan har bjudit på. Ett tråkigt besked var att vi på grund av teachers job action inte kommer att kunna ha vår spring dance som vi hade började planera. Tråkigt, men det är sånt som händer. Förresten, en sak till. I fredags hade vi en talare på besök som pratade inför alla i grade 10-12 om rattfylleri. Hon delade med sig av sin historia: när hon var nitton körde hon hem från en fest efter att ha druckit några drinkar. Hon körde alldeles för fort och förlorade kontroll över bilen, vilket resulterade i hennes bästa väns död och att hon själv och två andra kompisar blev allvarligt skadade. Det var en väldigt gripande och bra presentation och en väldigt väldigt sorligt historia. Kan ni föreställa er att ha dödat sin bästa kompis? Budskapet gick i alla fall helt klart fram: Don't drink and drive!

I tisdags hade vi volleyboll igen för första gången på två hela veckor. Det långa uppehåller innebar att vi alla var lite ur form och vi presterade inte särskilt bra utan förlorade alla tre set. Men jag spelade ändå hyffsat och lyckades till och med få över kanske hälften av mina servar (jag har fortfarande stora problem med min serving även om jag utvecklats en hel del inom de andra områdena). Dessutom var det riktigt kul att vara tllbaka på planen!

I onsdags hade vi repetition för lördagens fashion show, vilket innebar ytterligare två och en halv timmes tid spenderat i kyrkan. Men lite repetition var behövligt och vi började alla bli rätt så taggade inför lördagen.

En annan sak som vi gjort den här veckan är att jag, Alisha och Dori har gått på en slags diet (inte av anledningen att jag tycker att jag behöver gå ner i vikt utan mest av nyfikenhet). Det huvudsakliga syftet med den här dieten är inte att gå ner i vikt utan att "rensa systemet", exakt vad det nu innebär. Därför åt vi väldigt mycket soppa (en förvånansvärt god vitkål-, lök- och tomatsoppa) för att rensa ut allt gammalt skräp ur kroppen. Så här såg planen ut dag för dag:

Måndag: Ät bara frukt, alla sorter utom banan och så mycket du vill.
Tisdag: Ät bara grönsaker, alla sorter utom majs och bönor, plus soppa och en bakad potatis.
Onsdag: Grönsaker och frukt (ej banan) samt soppa.
Torsdag: Ät upp till åtta bananer och drick upp till åtta glas mjölk. Plus soppa. 
Fredag: Ät nötkött och grönsaker, samt soppa. 
Lördag: Nötkött och grönsaker, samt soppa.
Söndag: Fullkornsris, juice och grönsaker.

Eftersom vi fick frukost och så på vår fashion show avbröt jag dieten efter fredagen. Om jag ska utvärdera resultatet så måste jag säga att jag mådde väldigt bra under veckan och kände mig pigg och frisk och så. Däremot var det väldigt väldigt tråkigt att bara äta frukt en hel dag, och det var ännu värre att bara äta grönsaker under en hel dag! Och sju bananer under en dag var lite väl mycket... Men det var i alla fall kul att testa och jag kan tänka mig att prova något liknande igen.

Så, nu till vad jag har gjort i helgen. I fredags gjorde jag inte så mycket alls faktiskt, mest av den anledningen att jag var tvungen att gå upp tidigt på lördagen för vår fashion show. Jag och Alisha spenderade eftermiddagen åt att läsa och översätta norska instruktioner om hur man brygger sin egen öl samt att identifiera ett antal olika ingredienser (hur vi fick tag i detta är en lång historia som jag inte orkar berätta nu). Planen är att vi ska tillverka öl, gärna med någon unik smak. Men eftersom vi inte hade några lämpliga flaskor att tappa upp ölet i kunde vi inte göra något den här veckan.

I lördags steg vi alltså upp tidigt för att vara i kyrkan klockan 8.45. Själva evenemanget som modevisningen var en del av hette Food for Fashion, var för kvinnor endast och gick ut på att sälja donerade kläder för att samla in pengar till kyrkans food bank. Folk hade donerat mängder av kläder och de vi visade upp på "catwalken" var ett fåtal utvalda outfits. Biljetten till eventet var att ha med sig mat till kyrkans food bank, tex en burk nbönor eller vad som helst.

"Backstage"

Alisha, Kaitlin och jag bi våra första outfits (och nej, det var
inte min idé att använda så mycket bronzer)
När vi kom dit bytte vi om till vår första outfit och öppnade sedan själva eventet med en visning. Det var inte bara jag, Alisha och Kaitlin som var modeller, utan fem sex andra kvinnor i olika åldrar. Efter vår första visning var det dags för frukost, medan vi lekte några lekar vid borden. Frukosten var enormt god, där fanns minipannkakor med jordgubbar och chokladvåfflor med sylt, äppleskivor med müslidip, mimipizzor och diverse andra mer eller mindre nyttiga bakverk. Efter en stund var det dags för vår andra visning så vi gick och bytte om till vår andra outfit (som var min favorit).



När själva modevisningen och resten av programmet var över väntade såklart shopping! Det fanns mängder av kläder och däribland fanns en hel del riktiga fynd att finna. Vad som var väldigt väldigt najs var att man fick bestämma själv hur mycket man ville betala för det man köpte. Detta innebar att jag och Alisha betalade 20 dollar och fick en jacka, två toppar, ett par skor, tre par örhänge, ett halsband, ett armband, två sjalar och ett hårband för detta. Inte illa om jag får säga det själv! Dessutom blev vi ständigt serverade ännu mer mat, bland annat mini-french toast, grönsaksknyten, miniostpajer, ostrullar och minitårtor. Allt var väldigt väldigt gott! Sammanfattningsvis hade jag alltså en kanonbra lördagsförmiddag! Det är ju inte varje dag man får underbart god gratis mat och får köpa kläder och bestämma priset själv!

Vädret har varit helt fantastiskt hela veckan och på lördagen var det närapå t-shirtväder. Jag, Alisha, NoeLani, Bryn och Hannah hade bestämt oss för att fira våren med årets första picknick. Jag och Alisha, som kände oss ganska tjocka efter förmmiddagens gottande bestämde oss för att gå bort till Fort George Park där vi hade stämt träff med de andra. Men vi gick vilse på vägen och var tvungna att bli upphämtade av Bry och hennes mamma... Haha. Vår picknick var i alla fall väldigt mysig. Vi åt sallad, muffins, klyftpotatis, naanbröd med hummus, kakor, rice krispie squares och brownies, och det hela slutade med att vi var precis lika mätta som vi varit i kyrkan tre timmar tidigare. Kul hade vi i alla fall, och det var så himla skönt att kunna sitta utomhus och bara njuta av solskenet!

Bryn och Alisha

Efteråt åkte vi hem till NoeLanis hus. Som förresten ligger typ 50 meter från vårt hus (har jag nämnt det förut?). Vi kan till och med se hennes köksfönster från vårt köksfönster. Därför var det inga problem att gå över till oss och hämta en stege när vi helt spontant sådär kände för att klättra upp på NoeLanis tak. Taket visade sig vara en sjö, så det slutade med att vi gick bort till det närbelägna parkeringshuset i stället och gick upp på översta våningen för att få lite utsikt. Här är några bilder som denna lilla utflykt resulterade i:

Hannah, NoeLani, Bryn och jag utanför NoeLanis hus









När vi blev utkörda av en säkerhetsvakt gick vi hem igen och chillade en stund. Facerapade NoeLani och släckte alla lampor och myste med levande ljus för Earth Hour. Åt brownies med glass och jordgubbar och kollade inte alls på någon disneyfilm, vilket hade varit planen hela tiden. Så småningom gick vi och lade oss. Jag var väldigt väldigt trött efter att ha simmat fredag morgon och gått upp tidigt också på lördagen, och somnade därför medan de andra låg och pratade.



På söndagsmorgonen hade jag och Alisha satt väckarklockan på 7.20. När alarmet ringde steg vi upp och knallade över hem till oss och gjorde oss i ordning för kyrkan. Så himla skönt det är att bo så nära varandra! I kyrkan blev det första gudstjänsten för mig och Alisha och sedan jobbade vi nere i barnavdelningen igen. Denna gång hjälpte jag till med fikat, som bestod av guldfiskkex och bröd med sylt i enlighet med historien om hur Jesus fick fem limpor och ett par fiskar att räcka åt 5000 pers.

Efter kyrkan gick vi hem och tog det lugnt i ett par timmar. Sedan, runt fyratiden, skjutsade Dori mig och Alisha ut till Kais hus i North Meadows. Hans riktiga mamma och lillebror Jan är nämligen på besök och hans värfamilj hade ordnat en liten sammankomst för oss och några vänner till familjen. Vi som var där var jag, Alisha, Sonja, Dani och Sam. Kais områdesrepresentant Mark, som var med på Vancouuverresan, kom också förbi en sväng och det var kul att träffa honom igen. Vi hade en väldigt trevlig eftermiddag/kväll med mycket god mat och trevligt sällskap. Det var riktigt roligt att få träffa Kais riktiga familj, och hans värdfmailj med för den delen.

Så, det var min vecka det. Hoppas att ni har det bra och njuter ordentligt av ert påsklov!