söndag 29 januari 2012

Halvtid

Fem månader och två dagar har gått sedan jag kom till Kanada. Fem månader och en dag är det kvar tills jag kommer hem till Sverige igen.

På fem månader har jag hunnit med att:

  • Uppleva det kanadensiska skolsystemet
  • Lära känna världens underbaraste värdfamilj
  • Ha både katt och hund
  • Bo i ett hus för första gången i mitt liv
  • Lära känna massor av trevligt folk
  • Få några riktigt bra vänner
  • Bli väldigt mycket bättre på engelska
  • Se två av världens vackraste städer
  • Se ett par matcher amerikansk fotboll utan att förstå tjusningen med sporten
  • Äta hundratals provsmakningar på Costco
  • Lära mig grunderna i volleyboll (och få ett par rejäla blåmärken på kuppen)
  • Nästan gå ner i spagat
  • Bli en cheerleader
  • Besöka Jasper och Barkerville
  • Spela lasergame
  • Föräta mig jag vet inte hur många gånger
  • Testa skateskidåkning
  • Äta kalkon
  • Fira thanksgiving
  • Fira jul två gånger
  • Åka skidor på julafton
  • Bli förhörd av polisen
  • Åka pulka och nästan krocka med ett träd
  • Gå upp tre kilo
  • Bada badtunna och rulla mig i snön
  • Äta världens äckligaste chips
  • Börja gilla paprika
  • Sprida svensk matkultur i form av Djungelvrål och lussebullar
  • Ägna elva timmar åt att baka en tårta
  • Göra hundratals piroger
  • Överleva 35 minusgrader
  • Få skjuts till skolan nästan varenda dag
  • Lära mig allt och lite till om Kanada under 1900-talet
  • Gå bus eller godis för första gången på säkert tio år
  • Börja skolan 7.30 tre dagar i veckan
  • Äta extrema mängder pizza
  • Gymma mer än jag någonsin gjort 
  • Simma mindre än jag någonsin gjort
  • Gå till Tim Hortons under de lunchraster som inte spenderats i den gula korridoren
  • Inse hur mycket min familj och mina vänner därhemma betyder för mig
  • Ha sjukt kul
  • och mycket, mycket mer!
De här fem månaderna har varit fulla av nya intryck, upplevelser och lärdomar. Jag har fått minnen och vänner för livet. Det har inte alltid varit lätt - det har funnits stunder då jag varit osäker, känt mig ensam eller tänkt är det här allt? Och saknaden efter alla mina nära och kära har växt med tiden. Inte för att jag går runt och är deprimerad något sätt, men det är alltid någonting som saknas. Trots detta har jag haft, har fortfarande och är säker på att jag kommer att ha en fantastisk fortsatt tid här. Att åka på ett utbytesår är ett av de bästa beslut jag någonsin fattat, och något jag kommer att kunna se tillbaka på med glädje resten av mitt liv. 

I dagarna åker några av de andra utbytesstudenterna hem. Och även om jag ser fram emot att komma hem igen, träffa alla och fortsätta med mitt liv så är jag så oerhört glad att det inte är jag som måste lämna Kanada nu. Det är nu det är som bäst, och det blir bara bättre hela tiden. Jag kommer att ta tillvara på och njuta av de fem månaderna som är kvar. De kommer förmodligen att flyga fram ännu fortare än vad de gångna fem har gjort (dvs alldeles för fort), och innan jag vet ordet av kommer jag att vara hemma igen. Nedräkningen har börjat.

Saknar er alla!

Tusen kramar! 

lördag 28 januari 2012

Varför frukost är min favoritmåltid

Hej!

Hoppas att allt är bra med er därhemma! Själv njuter jag i fulla drag av den korta ledigheten innan nästa termin drar igång på måndag. I onsdags gick alltså jag och Martin och simmade. Hela 5 km blev det för mig den här gången, plus en promenad på 40 minuter till och från poolen. Därför hade jag gjort mig förtjänt av lite choklad, nybakade brownies med glass samt popcorn senare under kvällen framför den fantastiska filmen Desert flower tillsammans med Martin och Kaitlin. Tjockis-Ylva slår till igen...

Som om det inte vore nog åt jag både våfflor, en pannkaka och stekt korv till frukost. Så efter att ha städat huset bar det av till gymmet tillsammans med Martin och Dani för 10 km (!) på löpbandet. Ganska så imponerande om jag får säga det själv, åtminstone för någon som hatar att springa!

Sedan vandrade jag och Dani hem till mig. Planen var att vi skulle gå och se filmen Extremely loud and incredibly close efter middagen, eftersom Dani hade två gratis biobiljetter. Men vi bestämde oss för att vi var för trötta, och ägnade i stället kvällen åt att måla naglarna och googla tårtor och cupcakes och andra godsaker (jag är ett hopplöst fall, jag vet. Som tur är är jag inte ensam om att vara besatt av mat...). Kvällens tappra försök att vara nyttiga, trots en låda full med brownies i kylen och mot löftet om en riktig tjockisfrukost dagen därpå, resulterade i denna mumsiga yoghurtparfait med banan, mandarin, blåbär, kanel och kokosnöt:



Alishas nagellacksexperiment...
... som resulterade i detta
Sent omsider bestämde vi oss för att krypa till kojs och kolla på Breaking Dawn (som det ju aldrig blev av att vi såg i höstas). Dani somnade visserligen halvvägs in i filmen, men eftersom jag totalt vänt på dygnet de senaste dagarna såg jag inte bara klart den filmen utan kollade dessutom på en andra film (Inte utan min dotter) innan jag somnade runt klockan tre på morgonen. Vilket var alldeles för sent med tanke på att vi var tvungna att stiga upp klockan åtta i morse eftersom Dani skulle ha någon slags presentation på skolan vid tio. Vad som efter många tryck på snoozeknappen till slut fick oss att ta oss upp ur sängen var tanken på frukosten, som vi noga planerat kvällen innan.

Detta är var vår frukost bestod av:


  • Chokladscones
  • Toast med philadelphiaost och drottningsylt
  • Frusen yoghurt (ett experiment från gårdagskvällen)
  • Våffla med jordnötssmör och banan
  • Te
  • Oboy
  • Varm choklad
  • Kex med philadelphiaost och sylt
  • Brownie med glass
Ja, ni ser ju. Så mycket för gårdagens ansträngningar att vara nyttiga... Kan ju säga att jag inte mådde så jättebra efteråt. Fast gott var det.

Som tur var fick vi i alla fall röra på oss lite när vi senare promenerade till skolan. Jag passade på att ta med Alaska, och medan Dani var inne och gjorde sin presentation gick jag och Alaska till hundparken och fick 
oss lite motion. 




Resten av eftermiddagen ägnade jag och Dani åt att försöka locka håret (hur skulle vi klara oss om inte youtube fanns?). Tyvärr misslyckades våra försök fatalt, och det hela slutade med att vi båda plattade håret i stället. 

För tillfället är jag ensam hemma eftersom Dani åkt hem, Kaitlin är hos någon kompis och Alisha har varit hos sin pappa hela dagen (ingen aning om varför, eftersom hennes pappa befinner sig i Mexico...). Snart står lite diskning på schemat eftersom köket bara på en dag har utvecklat slående likheter med ett slagfält...

Ciao!

onsdag 25 januari 2012

Långhelg!

Hej!

Helgen spenderades i viss mån åt pluggande - trots att jag slapp socialsprovet så hade jag fortfarande en leadershipuppsats att avsluta, ett socialshäfte att göra (helt i onödan skulle det visa sig) och ett matteprov att plugga till (inte för att jag pluggade särskilt mycket, men ändå). På lördagen hann jag även med ett costcobesök och en fika med Sonja på Starbucks, vilket var mycket trevligt!

Söndagen spenderades i kyrkan, hemma och på volleybollträning. Av någon anledning lyckades jag inte få en enda serv över nätet, vilket var oerhört frustrerande, men förutom det så gick träningen helt okej. Med undantag av att Alisha lyckade stuka foten förstås. Därmed har vi två fotledsskador i laget på mindre än en vecka (Sophie bröt fotleden under matchen förra veckan).

I måndags hade jag alltså socials på förmiddagen (nära tre timmar socials var något av en plåga, men att det var sista socialslektionen någonsin var åtminstone en tröst) och novice chef på eftermiddagen (som ägnades åt att avsluta våra dröm-scrapbooks och spela lite mer Cashflow. En väldigt chill sista novice-chef-lektion med andra ord!).

Måndagseftermiddagen spenderades på gymmet med Daniela och Martin, och efteråt kom Martin över på middag. Mycket trevligt! I Prince George finns det en slags vintertriathlontävling som kallas för Iceman (8 km skidåkning, 10 km löpning, 5 km skridsko, 5 km löpning samt 800 m simning). Man kan antingen tävla individuellt eller ställa upp som ett lag, och Martin frågade om jag inte ville åka skidor för deras lag. Hans värdsyster Julie från Norge skulle nämligen ha gjort skidåkningen, men nu är hon bortrest med skolan över just den helgen (12 februari). Jag och Dori hade planerat att ställa upp med ett lag, men det såg inte ut att bli av så jag bestämde mig för hoppa in i Julies ställe. Ska bli kul!

Tisdagsmorgonen ägnades åt att skriva matteslutprov, vilket gick helt okej. Tyvärr drog det ut på tiden och min pizzalunch med de andra utbytesstudenterna (med anledning av att de Colombianska studenterna åker hem om runt en vecka) blev därför reducerad till en tjugo minuter sådär. Men pizzan var i alla fall god!

Sista lektionen för den här terminen var så ceramics. Jag ägnade hela lektionen (nära tre timmar) åt att försöka avsluta mig art gallery projekt, dvs försöka limma fast min skulptur på en rundstav. Då det inte fungerade vilket lim jag än använde blev jag ganska så frustrerad efter ett tag. Till slut löste jag situationen med att trycka ner skulpturen och rundstaven i en kartong med tidningspapper, tejpa fast kartongen i bordet och hoppas på att limmet skulle torka övertid. Inte ett optimalt slut på terminen alltså.

Men terminen är som sagt över nu, vi har långhelg och på måndag börjar jag mina nya kurser:

  • Culinary arts (matkurs med fokus på den estetiska aspekten)
  • Volleyboll (ska bli sjukt kul!)
  • Engelska 12 (är taggad på att läsa ett språk igen efter att för första gången under hela min skoltid inte ha haft språk på en hel termin)
  • Drama, film & television (lite drama, men mest handlar den här kursen om film och redigering av film)
  • + leadership (som fortsätter hela året, men näste termin bara en gång i veckan)
Kurserna verkar roliga, men inte bara det - den här terminen har jag faktiskt kurser tillsammans med mina kompisar, något som jag saknat under hösten. Culinary arts har jag tillsammans med Daniela, volleyboll med Alisha och Kaitlin och engelska med Alisha och Maya. Dessutom funderar jag på att hoppa av drama, film & television eftersom jag då kan ha en håltimme tillsammans med Daniela (om hon får lov att hoppa av sitt fjärde block vill säga).

I gårkväll hade vi vår andra volleybollmatch. Av någon anledning spelade vi mot ett killag, och trots att våra servar var helt överlägsna (nåja, mina lagkamraters servar) så slutade matchen 1-1 i set (eftersom vi var så långsamma hann vi inte ens spela klart innan vi blev utkörda från planen). Även om mina servar sög så visste jag denna gången åtminstone vart på planen jag skulle befinna mig, och på det hela taget tycker jag att jag spelade bättre än förra veckan. Mer speltid fick jag dessutom eftersom det bara var sex av oss som dök upp. En random sak som hände var att nummer tio från det andra laget (jag är också nummer tio) kom och frågade efter mitt namn och nummer. Och som den mycket tillmötesgående person jag är talade jag om både mitt namn och mitt nummer. Fast på svenska...

När vi kom hem från volleybollmatchen spelade vi några omgångar av Catchphrase, ett väldigt roligt spel som går ut på att förklara ett ord eller en fras för sin lagkamrat. Alla medel är tillåtna, utom att säga själva ordet, ge ledtrådar om första bokstaven osv eller säga ord som rimmar på det givna ordet. Jag tror att den svenska motsvarigheten kallas Med andra ord. Det var hur som helst väldig simpelt men hur kul som helst!

Efteråt kollade vi på filmen Brick Lane (sevärd!) och sedan på ytterligare en film (bland de sjukaste och sämsta filmer jag någonsin sett), But I'm a cheerleader. Vid det här laget var klockan väl runt tre eller fyra på morgonen, och det hela slutade med att vi alla tre sov på sofforna nere i tv-rummet. Och när jag vaknade i morse var klockan redan över 11.

Snart blir det dags att traska iväg till the Aquatic Centre för ett simpass med Martin. Vad resten av kvällen har att bjuda på återstår att se!

Hoppas att ni har det bra!

Kram!


Ett par bilder från veckan:

Det snöade rejält under helgen och tog mig säker tjugo
minuter att borsta snön av bilen på lördagen

Min och Alishas nagellacksamling (notera färgsorteringen)



lördag 21 januari 2012

Klänningar, minusgrader och poliser

Hej!

Veckan som gått sedan jag skrev sist har bjudit på många nämnvärda händelser, och också en del drama. Den började inte särskilt upphetsande - med husstädning och sedan en tur till gymmet för lite volleyboll med Alisha samt en bra stund på stegmaskinen. Under eftermiddagen hann jag även med en fika med Daniela och den kinesiska utbytesstudenten Kayo. Efter middagen begav jag och Alisha oss av till hennes kompis Katies hus för filmkväll + sleepover. Förutom oss tre var även NoeLani (som jag först träffade på We Day och som också är med i Young Associates), samt Hannah och Bryn. Vi hade en mysig kväll framför Baksmällan 2 (i stort sett identisk med ettan, bara i ny miljö), Final Destination 5 (rätt kass om jag ska vara ärlig) och Something Borrowed med fantastiskt goda oreo-cupcakes som Katie hade bakat. Någonstans i mitten av den sista filmen hade vi alla hunnit somna, huller om buller i soffan med kläderna på, så jag var knappast förvånad över att jag hade ont lite här och var i hela kroppen när vi vaknade runt halv elva för att bege oss till kyrkan. (Det var inte förrän senare jag insåg att den mesta ömheten förmodligen bara var träningsvärk från lördagens volleybollspelande.)

Efter kyrkan och en hektisk lunch (både lagad och intagen framför ett skypesamtal med familjen) fick jag skjuts av Dori till Pine Centre Mall. Där mötte jag upp med Martin och Alessandra. Alessandra bor i Williams Lake och jag lärde känna henne under Vacouverresan. Hennes värdfamilj var i PG över söndag-måndag för att titta på någon brottningsmatch, vilket var perfekt eftersom vi då hade möjlighet att ses. Så vi ägnade ett par timmar år att strosa upp- och nerför gångarna i gallerian (man kan ju tycka att, med tanke på den ringa storleken, jag borde ha lärt mig att hitta i gallerian vid det här laget, men nej - jag är fortfarande rätt så vilsen där inne). Alessandra shoppade loss, men jag nöjde mig med att fönstershoppa denna gången.

Martin, Alessandra och jag
Så småningom mötte vi upp med Alessandras värdfamilj (plus två av hennes 10-åriga värdbrors kompisar) och vi åkte till hotellet där de skulle stanna över natten. Alessandra och Martin hade bestämt sig för att gå och se Skönheten och Odjuret i 3D senare under kvällen, men jag fick skjuts hem av hennes värdföräldrar eftersom jag hade kvällen uppbokad. I söndags kväll var det nämligen dags för min allra första volleybollträning! Dori är vår coach, och förutom mig, Alisha och Kaitlin så finns det ett gäng grade 10-tjejer samt en till tjej från grade 12 i laget. Och även om de flesta var ett par år yngre så verkar det som ett jättetrevligt lag! Och förhoppningsvis kommer vi att förbättras mycket som lag och som volleybollspelare, vilket det ganska snart blev klart att åtminstone jag behöver... Men som tur är fanns där en annan tjej, Angela, som i princip aldrig har spelat förut (hon spelade i skolan i grade 8, vilket nästan inte räknas), så jag var åtminstone inte ensam om att vara ganska så förvirrad. Jag lyckades hur som helst undvika att göra bort mig totalt, och jag hade väldigt kul! Det finns visserligen mycket att jobba på, men jag tror att jag med lite träning och tålamod kan bli en hyffsad spelare. Jag har åtminstone längden som krävs - tro det eller ej, men jag är faktiskt tredje längst i laget!

Och sedan var det dags för skola igen. Det var minst sagt segt att ta sig upp på måndagen för att ta sig till leadershiplektionen. Väl där var det ändå helt okej eftersom vi kollade på Monsters Inc, vilket måste betraktas som en föga ansträngande sysselsättning (värre blev det senare när vi var tvungna att svara på ett helt häfte med frågor på filmen...). Socialslektionen var, liksom de varit hela veckan, packad med mängder av fakta eftersom min lärare, trots år av erfarenhet, inte riktigt tycks ha förmågan att planera kursen tidsmässigt (hon lämnade oss tre veckor åt andra världskriget, kalla kriget samt demografi... Repetition inför the provincial exam ska vi inte ens prata om). På matten har veckan ägnats åt repetition inför slutprovet nästa tisdag, på novice chef har vi spelat spelet Cashflow som en del i all lära sig handskas med pengar (faktiskt ett riktigt kul spel!), och ceramicslektionerna vigde jag åt mitt Art Gallery projekt, dvs skulpturen inspirerad av en sång.

Efter skolan i måndags följde jag hur som helst med Lucy från min matteklass hem till hennes faster/moster för att prova några balklänningar. Lucy har nämligen tre kusiner vars klänningar hon lovat att jag kan få använda om jag vill. Detta är alltså alternativen (förutom de två ni redan sett):

Öppen i fram

Elegant

Och prinsesstil

Personligen är tvåan och trean mina favoriter. Vad tycker ni?

Tisdagskvällen bjöd på något minst lika spännande. Då hade vi nämligen vår första volleybollmatch! Galet att ha match efter bara en träning, jag vet. Och ska jag vara ärlig så har vi en lång väg kvar innan vi kan kalla oss ett samspelt lag, men på det stora hela så måste jag ändå säga att vi gjorde bra ifrån oss. Även om jag nog mest liknade en förvirrad höna där ute på planen eftersom jag inte hade en aning om var jag borde positionera mig utan ständigt var tvungen att fråga mina lagkamrater. Trots detta lyckades jag få över fyra av sex servar, fick in några passningar till rätt person och petade bollen över nätet när jag skulle. Ja, jag till och med gav vårt lag några poäng, även om vi med största sannolikhet hade vunnit (förmodligen till och med med större marginal) även utan min hjälp... Hur som helst, resultatet blev 2-1 i set till oss!

Kaitlin, Alisha och jag i våra ljusblå lagtröjor

Onsdagens stora händelse handlade om vädret. Från att ha varit plusgrader för bara någon dryg vecka sedan var detta synen som väntade mig när jag astade en blick på termometern utanför köksfönstret på morgonen:


Så det blev till att klä på sig trippla lager på benen, minst fyra lager på överkroppen, tjocka halsduken, mössa och dubbla vantar för att gå till skolan (visserligen fick jag skjuts, men ändå).Väl i skolan var det - som vanligt - kallt, så jag behöll en hel del kläder på under resten av skoldagen. Och efter skolan begav jag mig faktiskt ut på en riktig promenad, till simmhallen (lyckligtvis den lilla poolen, som ligger avsevärt närmare skolan än the Aquatic Centre). Och på den kanske tio minuter långa promenaden hann mitt ansikte bli rejält kallt i vinden, trots att resten av kroppen faktiskt höll värmen ganska bra. 


Eftersom Martin inte dök upp och Daniela återigen valde gymmet före simhallen så fick jag simma själv. Lite trist, men jag hann i alla fall med dryga 4000 meter innan jag i all hast bytte om och sprang över till Doris jobb. Sedan var det dags för dagens andra träningspass (jag vet, visst är jag hurtig!?), yoga. Skillad som jag är lyckades jag faktiskt komma i säng före halv tio, vilket var välbehövligt eftersom jag hade leadership dagen därpå. Var det tänkt. Eftersom Dori har supermegajättemycket på jobbet den här veckan var hon nämligen tvungen att åka hemifrån klockan sex igår morse. Och eftersom jag inte precis hade lust att gå till skolan i 35 minusgrader klockan sju på morgonen så stannade jag hemma från leadership, och lyckades faktiskt få en del jobb gjort. 


Men, nu till veckans drama! I onsdags så fick min telefon fnatt av någon anledning (kylan kanske?) och jag hade ingen täckning på hela dagen. När Alisha sedan på kvällen kom med den genialiska idén att ta ut batteriet och starta om telefonen (varför tänkte jag inte på det själv?) så fungerade den omedelbart som den skulle igen. In i inboxen damp då tre mycket skumma sms från okänt nummer. Det första sa något i stil med "jag gömde kroppen i avloppsystemet", det andra bad en Phil om hjälp med någonting och det tredje sa: "Hey, we should wheel". Ganska så random, eller hur?, men ingenting jag tog det minsta seriöst utan snarare tyckte var ganska komiskt. På torsdagen under lunchen visade jag mina kompisar och Sam skickade ett svar från min telefon: "Vi ses på Starbucks". Fortfarande inget särskilt, utan mest knasigt, eller hur?


Men - och det är nu det verkligt skumma börjar - när jag kom in till min ceramicslektion direkt efter lunchen så berättade Maya att polisen var där eftersom en tjej i grade 8 i den andra art-klassen tydligen hade fått sms som hade med en död kropp att göra från någon som kallade sig Phil.
 ... 
Lite deja vú-känsla här, eller var tycker ni? Och när jag berättade för först Maya och sen min lärare att jag fått liknande sms blev jag ivägskickad till skolans reception och där utfrågad av polisen (vilket orsakade många frågande blickar från bland andra Sonja och Robin som satt och jobbade i kanjonen). Mitt under "förhöret" så fick jag dessutom svar från denna "Phil" som sa "I'm here". Snacka om att en liten grej helt plötsligt blev väldigt intressant! Och väldigt väldigt skum! För vem skulle kunna ha både mitt och den andra tjejens nummer?


Hur som helst så fick hela historien sin förklaring idag, och det hela visade sig vara precis så oskyldigt som det först verkade. Tydligen hade alltså Kai gett mitt nummer till en av sina kompisar, helt utan min vetskap, och denna kompis bestämde sig uppenbarligen för att skämta lite. Vilket hade vart kul om det inte vore för att polisen blev inblandad och allt. Vilket faktiskt är ganska komiskt när allt kommer omkring. 


Så så gick det alltså till när Ylva blev förhörd av polisen för första gången i sitt liv! 


Gårdagskvällen ägnades åt lite läxor, diskning samt ytterligare en relativt tidig sänggång, och idag hade jag min sista riktigta skoldag för den här terminen. Nästa verka är det nämligen exam week, vilket innebär att vi har block ett hela morgonen på måndagen och block tre hela eftermiddagen. Tisdagen ser likadan ut, fast med block två (då vi skriver vårt slutprov i matte) respektive block fyra. Onsdag-torsdag-fredag är det sedan ingen skola för de som inte har några provincial exams att skriva. Jag trodde hela tiden att jag, liksom alla andra, skulle behöva skriva provincial exam i socials. Men idag fick jag reda på att det behöver jag tydligen inte alls göra! Därmed sparar jag timmar av pluggande plus får tre helt lediga dagar nästa vecka! Som sagt, att vara utbytesstudent har sina fördelar!


Min fredagskväll så här långt har inte varit särskilt spännande. Jag kom hem från skolan, chillade lite, sen när Alisha kom hem (efter att ha köpt en ny telefon) lagade vi en ny variant av vår klassiska quinoasallad. Av någon anledning har jag känt för att äta mest hela dagen, och därför poppade vi popcorn i min julklapp från Sam, en air popper. Ultranyttiga (aa, fast näe) popcorn med andra ord!


Och nu känner jag att det är hög tid att sluta skriva, eftersom ni säker har slutat läsa för länge sedan. Jag ber om ursäkt för att jag skriver om så mycket nonsens, men det är liksom för min egen skull. Det som inte är extra minnesvärt är ju det jag kommer att glömma bort om jag inte skriver ner det, eller hur?


Saknar er alla!
Pussokram!

lördag 14 januari 2012

Frågor och svar

Hej där!

Jag har fått några frågor från en av mina kära trogna läsare, och tänkte att nu är ett bra tillfälle att passa på att svara på dem. Så:

Är du nöjd med STS?
Vad har de gjort bra/dåligt?
Skulle du rekommendera dem för kommande utbytesstudenter? Jag vet att Exploruis säger att deras egen styrka är att de antar så få studenter att de får en personlig relation till alla. Hur har det varit med STs, vet de vem du är när du ringer kontoret? 


Om jag ska vara ärlig så kan jag inte säga så mycket om STS eftersom de inte är min organisation här i Kanada, utan det är Shecana. Men allt som de har gjort har de gjort bra tycker jag, och jag har ingenting att klaga över. Jag har givetvis inte så mycket att jämföra med, men på det stora hela så skulle jag säga att STS är en bra organisation att åka på utbyte med. De ordnar informationsmöten, jag slapp åka till Stockholm för min antagningsintervju utan kunde ha den i Uppsala, de bokade flygbiljett, hjälpte till med visumansökan och skötte allt med försäkringen. Det enda som jag tyckte var dåligt, men som egentligen inte alls var STS fel var att jag inte fick mitt visum förrän mindre än en vecka innan jag skulle åka, vilket var ganska stressande. 

Angående andra organisationer så tror jag att de flesta i stort sett är likadana och att det inte spelar så stor roll vem man väljer att åka med. Jag skulle dock rekommendera att välja en organisation som du vet är väletablerad och har rykte om sig att vara bra. Explorius är säkert bra, och det är sant att det kan vara en styrka att ha få studenter, men STS har definitivt koll på alla sina studenter och vet vem jag är när jag ringer. Det kan kanske vara annorlunda för STS USA-studenter, eftersom vi Kanadastudenter är relativt få och därför lätta att hålla reda på. Men jag är nöjd med mitt val av STS och skulle förmodligen välja dem igen om jag fick chansen att göra om mitt val. 

När det gäller Shecana så är jag jättenöjd med allt som de har organiserat. Vancouverresan var helt fantastisk, likaså var utflykterna till Jasper och Barkerville väl organiserade och genomförda. Dessutom ordnar de regelbundet aktiviteter och sammankomster för oss utbytesstudenter här i Prince George, till exempel bowling, speepovers och julfesten. Områdesrepresentanterna är lättillgängliga och vill ha en månatlig rapport att skicka till ens hemland, och Shecana har även hållit i ett informationsmöte för alla studenter och värdfamiljer. En eloge till Shecana med andra ord, de gör mitt utbytesår till en helt fantastisk upplevelse!

Hoppas att det var svar nog på dina frågor! Om det är något annat någon av er läsare undrar över är det bara att fråga på, så ska jag göra mitt bästa för att svara!

Kram!

Winterfest

Hallå där!

Så var det fredag igen, och inte vilken fredag som helst utan fredag den trettonde... Som faktisk har varit en riktigt bra dag, vilket jag strax ska berätta mer om. Men först en sammanfattning av veckan som gått:

Måndagen var i princip en helt vanlig dag utan att något särskilt spännande hände. Samma sak med tisdagen, med undantaget av att jag, Dani och Faith-Hanna, en tjej som går på Duchess och som jag träffade på Meagans julfest, gick till gymmet. Vilket kanske inte är så hemsk spännande när allt kommer omkring... Åtminstone inte för er. Hur som helst, det var i alla fall så jag spenderade min tisdagseftermiddag.

I onsdags efter skolan skyndade jag mig hem (slapp gå till ett tråkigt möte som alla andra grade 12-elever var tvungna att gå till. Att vara utbytesstudent har sina fördelar!), slängde i mig lite nudlar och promenerade sedan i rask takt till PGSS (Prince George Secondary School), där jag mötte upp med Martin. Innan deras klocka ringde ut för dagen hann jag med att gå runt och titta lite i skolan (och gick nästan vilse på köpet), och jag drog snabbt slutsatsen att Duchess Park är en väldigt väldigt fräsch och ny skola i jämförelse. Inte för att PGSS var skabbig på något sätt, men det syntes helt klart att skolan är ganska mycket äldre än DPSS. Och att den har ganska många fler elever (runt 2000  mot DPSS ca 1000) fick jag erfara när jag försökte klämma mig fram i korridoren efter att det ringde ut...

Hur som helst, vad jag skulle komma till är att jag och Martin sedan gick hela vägen till the Aquatic Centre för ett simpass. Min area rep har nämligen organiserat ihop en "Shecana Swim Club" som är öppen för alla intresserade men kanske mest riktar sig till Martin, mig och Daniela. Eftersom Daniela den tråkmånsen inte ville gå och simma i onsdags så blev det bara jag och Martin som dök upp. Runt 3 km hann vi i alla fall simma innan jag var tvungen att skynda mig och gå och byta om för att sedan bli upphämtad och åka raka vägen till yogan på The Y. Vanligtvis gillar jag verkligen yoga, eftersom det är en lagom blandning mellan styrka och stretching, men den här gången hade vi en vikarierande instruktör vars övningar mer eller mindre allihopa på något sätt lyckades göra ont här och var i min extremt oviga kropp. På det hela taget var det ändå ett okej pass, och efter det åkte vi till Costco för lite mathandling och, såklart, provsmakning av allt möjligt smått och gott!

I går hände också något speciellt, denna gången under lunchtid. Entreprenörsklassen, som Alisha förresten läser, hade nämligen ordnat "Winterfest", ett lunchparty i skolans kanjon, som det stora öppna utrymmet i skolans mitt kallas. Aktiviteterna som erbjöds var bland annat X-box Connect dansspel, rockringar och pajkastning på skolans lärare, och där fanns massor av mat och dryck att köpa, till exempel varmkorv, hamburgare, popcorn och snow cones, dvs en slags slush, som Alisha sålde. Här är lite bilder:

Sonja rockar loss

Luis från Venezuela var ansvarig för "gissa
antalet jelly beans"

Och hon dansar loss

Min blivande engelskalärare får en paj i ansiktet...
Trots att lunchen egentligen är alldeles för kort för sådana här event (den är bara ynka 45 minuter) så var det lyckat, och enligt Alisha tjänade deras klass ihop runt 400 dollar!

Under torsdagens ceramicslektion fick jag äntligen chansen att prova på att dreja en vas/skål eller vad man nu ska kalla det. Det var faktiskt otroligt kul, om än svårt (och kladdigt!), och något jag definitivt vill göra igen!

I torsdags eftermiddag gick jag och Alisha som vanligt till Young Associates. Denna gången fick vi och Mercedes skjuts av Maya. Jag måste erkänna att jag kände mig riktigt cool när vi gled fram på gatan i hennes otroligt charmiga lilla blåa bil. På Young Associates jobbade vi sedan med ett litet sidoprojekt, eftersom det inte finns mycket att jobba på med elevutställningen just nu. Projektet består av att välja ut en målning föreställande en människa, och sedan ersätta personens ansikte och händer med fotografier av ens eget ansikte och händer. Resten av målningen återskapas sedan på skrapapper (eller var det nu kallas). Låter det rörigt? Här, en bild kanske hjälper:



Torsdagskvällen spenderades hemma med lite socialsplugg och sedan filmen Pojken i randig pyjamas, en fantastiskt bra men väldigt deprimerande film. För er som inte sett den, se den

I morse var det dags att bli hurtig igen - jag och Dori samt en av Doris kompisar åkte och simmade på morgonen innan skolan. Ytterligare 3 km blev det alltså för mig den här veckan, och när jag väl tagit mig upp från min varma sköna säng och ner i bassängen var det faktiskt riktigt skönt! Dessutom höll det mig pigg hela dagen!

Dagens novice chef-lektion ägnades åt ett studiebesök på BC:s motsvarighet till Konsum (en dyr butik nära dig) - Save on Foods. Där fick vi gå runt i affären medan en dietist pratade om hur man gör hälsosamma och prissmarta val när man handlar mat. Sedan fick vi i par uppgiften att hitta matvaror till en nyttig och balanserad måltid för fyra personer för max 10 dollar. Inte det lättaste kan jag säga, men jag och Vanessa bestämde oss till slut för en quinoasallad med spenat, pecannötter och fetaost (som ensam kostade oss nästan halva vår budget). På det hela taget var det en riktigt rolig och lärorik lektion (jag lärde mig till exempel att jordnötter är nyttiga (i rimliga mängder såklart) och att frysta grönsaker är nyttigare än importerade färska).

Efter skolan idag gick jag, Dani och Sonja till Second Cup för en fika. Där träffade vi vår area rep, och pratade lite med henne. Jag drack en "butter pecan latte", vilket var väldigt väldigt gott om än egentligen alldeles för sött. Hur som helst hade vi en väldigt trevlig eftermiddag!



I morgon väntar städning, gymbesök, eventuellt en fika till och på kvällen blir det sleepover med Alisha och några av hennes kompisar. Ska bli kul!

Hoppas att ni får en bra helg!

Saknar er! Kram!

torsdag 12 januari 2012

Dagens...

...frukost

...outfit

...schema

...leadership

...socials

...matte

...lunch

...novice chef

...ceramics & sculpture

...träningspass

...kvällsnöje

måndag 9 januari 2012

Ukrainian Christmas

Hallå där!

Igår var det alltså dags för julafton igen. Eftermiddagen ägnades för min del åt att baka lussebullar som det svenska bidraget till det ukrainska firandet. Kesellan fick bytas ut mot keso och jästen mot torrjäst, och inte hade jag tillgång till vare sig mortel för saffranet eller pensel att pensla bullarna med. Men man tager vad man haver, och resultatet blev riktigt bra om jag får säga det själv!





Runt fem bar det av till Doris pappa för julafton. Fråga mig inte varför ukrainsk julafton firas den 7e januari, för det har jag ingen aning om. Vad jag däremot vet med säkerhet är att det är en mycket trevlig tradition som den här familjen har hållit vid liv! Försök inte heller få mig att räkna upp namnen på alla som var där, eller hur de allihopa är släkt med varandra. Många var vi i alla fall, bland annat Doris pappa, syster med make, son, dotter, svärson och barnbarn, Doris ena bror, och så ett antal bror/systersöner/döttrar, barnbarn samt svärsöner och svärdöttrar. När alla var på plats, fördrinken var drucken och maten framdukad satte vi oss till bord för att avnjuta den bästa måltiden jag har haft på mycket länge (ja, det var till och med bättre än juldagsmiddagen!).
Kaitlin, jag och Alisha före middagen

Fördrinken, en slags juice med ananasbas samt hallon. Och
jag kan försäkra er att den var godare än vad den ser ut!

Piroger!

Stuffing, haricots verts, potatismos, kalkon, lingonsylt
(importerad ända från Sverige), senap, majs, skinka, nalesniki
(ett slags crepes med kanel), sweet & sour fläskgryta (himmelskt
god), gräddfil, kåldolmar med ris, bacon och tomatsås, korv samt
en grönsallad. Förutom detta och pirogerna fanns även devilled
eggs, som var lika goda som vanligt!

Första portionen


Det fanns bokstavligt talat hur mycket mat som helst, och då ska vi inte ens tala om alla efterätter! Allt var hur som helst underbart gott, och jag behöver väl knappast nämna att jag åt tills jag inte kunde få ner en tugga till!

Efter middagen förflyttade vi oss ner i källaren för en gammal ukrainsk tradition. Förr i tiden, när fattiga familjer inte hade råd att köpa så många och dyra julklappar löste de det genom att gömma klapparna i höstackar. Barnen fick sedan leta rätt på dem, och den/de klappar var och en hittade var deras. I brist på höstackar användes här i stället strimlat papper, och varje barn (den över åldersgränsen är satt till tretton år) hade sin egen hög fullproppad med små presenter och mängder av godis. Förväntan var på topp, och när barnen väl fick börja kastade de sig ner på knäna och slängde papper omkring sig i sin iver att hitta presenterna. Efter ett tag utbröt totalt papperskrig, inte bara bland barnen utan mellan oss alla. Kort sagt en väldigt rolig tradition, både för barn och vuxna!

Kaitlin, Dori och de andra förbereder höstackarna
Klara, färdiga, GÅ! 





När allt papper så småningom var upplockat var det dags för de vuxnas julklappslek. Reglerna var sådana att alla hade med sig en julklapp värd 15-20 dollar (jag hade köpt en lila scarf), sedan fick alla dra ett nummer mellan ett och antalet deltagare (tror att vi var sexton stycken). Nummer ett börjar med att välja en julklapp ur högen och öppnar den. Personen med nästa nummer får sedan välja mellan att stjäla ett öppnat paket eller öppna ett nytt. Om ens present blir stulen får man i sin tur välja om man vill stjäla eller välja ett nytt paket från högen. Det är alltså bäst att ha det högsta numret eftersom man då i princip kan se alla presenter och välja och vraka, och sämst att ha nummer ett. När en klapp blivit stulen två gånger är den dock säker och kan inte bli stulen mer.

Jag hade nummer 13, vilket måste betraktas som ganska bra. Alisha, som hade nummer nio och som visste vad som fanns i mitt paket valde scarfen, och även om jag verkligen gillade den så kändes det lite fel att stjäla sin egen julklapp. Därför valde jag ett paket med välbekant form: en bok (jag försökte undvika stora paket eftersom de kan bli lite svåra att få med sig hem till Sverige). Det visade sig vara en kokbok, och jag fick behålla den ända tills leken var över. Nöjd! Kaitlin fick en massagemaskin och Dori ett set med ungsformar.

Julkapparna innan leken började
Min klapp! Dessutom fick alla en bonusklapp
från Alisha och Kaitlins morfar, jag fick en
snigel från Kuba

Vi bröt upp runt åtta eftersom Doris bror var tvungen att åka in och jobba och eftersom Alisha skulle på en födelsedagsfest. Jag, Dori och Kaitlin ägnade resten av kvällen åt att spela spel, bland annat Dutch Blitz, Yatzy och Trouble, motsvarigheten till vårt Fia med knuff.

Idag söndag har vi varit i kyrkan som vanligt, och jag fick äntligen chansen att ge Dorothea receptet på chokladbollar. Jag tog nämligen med mig dem till en av våra Sun Stand Still-träffar och hon älskade dem! Dessutom gick jag och Dani och simmade på Aquatic Centre. Hela 4100 m blev det, vilket är ganska så imponerande med tanke på att jag inte simmat ett ordentligt pass sedan i juni. Träningen avslutades med en stund i bubbelpoolen och ångbastun. Mycket trevligt!

Väl hemma (fick skjuts hem med Danis värdmamma som förbarmade sig över mig och räddade mig från en 40 minuter lång promenad i regnet) bestod middagen av rester från gårdagen (kommer att kunna leva på de resterna hela nästa vecka, så mycket mat tog jag med mig hem). Eftersom leadership väntar i morgon blir det snart till att gå och göra min lunch och sedan krypa i säng. Först väntar dock lite läxor eftersom jag har ett arbetsblad på andra världskriget att göra klart!

Saknar er!
Puss!

lördag 7 januari 2012

Mera skola och mera piroger

Hej!

I tisdags började alltså skolan igen. Det var minst sagt jobbigt att ta sig upp på morgonen, och lektionerna var inget att bli upphetsad över (börjar verkligen tröttna på mina kurser - även ceramics och novice chef - efter att ha haft dem varenda dag hela hösten. Ska bli skönt att slippa dem om ett par veckor). På socials är vi nu inne på andra världskriget (av någon anledning har vår lärare avsatt ynka två och en halv veckor på sig för att  gå igenom andra världskriget och hela kalla kriget...), matten handlar om sannolikhet (varav det mesta jag har gjort tidigare),  på novice chef kollade vi på filmen The bucket list inför vårt avsnitt om drömmar och framtidsplaner och på ceramics har vi börjat med projektet som vi organiserar på Young Associates. 

En textbok är inte nog, nej, vi måste nödvändigtvis släpa runt
på två stycken
Konstprojektet, som ska mynna ut i en elevutställning på Prince Georges konstgalleri, går ut på att skapa konst inspirerad av musik. Mediet är ”mixed media”, dvs man måste använda sig av minst två olika medium. För de vanliga kostklasserna är basen rå kanvas, medan vi i ceramics ska utgå från lera när vi skapar ett konstverk inspirerat av en specifik låt. Själv valde jag en av mina favoritlåtar någonsin, Ted Gärdestads Himlen är oskyldigt blå. En fantastisk låt (trots att det faktum att den är på svenska kan leda till vissa svårigheter), och med lite tur kan även min skulptur bli hyffsad. Ett roligt projekt med andra ord!


En annan mycket trevlig sak som hänt i veckan är att jag äntligen äntligen har skaffat ett medlemskort till The Y. Efter många turer fram och tillbaka med volontäransökningar, drop-inpass, och klippkort lyckades jag äntligen prata med rätt person och fick, liksom de andra utbytesstudenterna tidigare hade fått, ett tre månaders medlemskort för halva priset. Najs! Detta innebär att jag kan gå när jag vill och inte känna mig tvungen att stanna i två timmar för att göra det värt priset, utan jag gå dit en kortis och bara stanna en halvtimme om jag vill. Denna vecka har det redan blivit tre besök på gymmet, bland annat i tisdags då jag och Daniela körde magträning tillsammans med Robin och hans två bröder. Ni kan ju gissa om jag hade träningsvärk efteråt… I onsdags gick jag och Alisha till yoga igen, vilket var kul efter det långa juluppehållet, och idag hann jag med ett snabbesök med Dori.

I torsdags, efter Young Associates, åkte vi ut till Doris syster för storskalig pirogtillverkning. Efter en fantastiskt god middag, som alltid när vi är där, satte vi igång med att rulla bollar av fyllningen. Vi hade två gigantiska grytor fulla av fyllning och att rulla alltsammans tog gott och väl ett par timmar. Sedan skulle vi bara slå in dem i deg, en uppgift som är ännu mer tidskrävande än den första. Som tur var (ja, det var tur, annars hade vi blivit kvar där hela natten, trots att vi var sex personer (plus tre- och fyraåriga Jude och Isaiah) som jobbade med dem) hade vi bara deg till ungefär en tredjedel av fyllningen. Ändå var vi inte klara förrän runt 11, och i brist på sömn var jag tvungen att skippa min och Doris planerade morgontur till simhallen i fredags morse.

Kaitlin, hennes kusiner Jen och Thomas och Alisha




I fredags efter skolan gick jag och Sonja till Pine Centre mall. För min del blev det två nya plagg (trots att jag inte tänkt köpa någonting, vilket är väldigt olikt mig) samt en present till morgondagens ukrainska julafton. Vi ska nämligen leka någon slags julklapplek. Dessutom blir det massor av god mat, både klassisk julmat som kalkon och ukrainska specialiteter som piroger och kåldolmar. Det svenska bidraget blir lussebullar (om jag får tid att baka dem i morgon vill säga) Ser väldigt mycket fram emot i morgon! 

Hoppas att ni får en kanonhelg! Kram!