Terry Fox Run, BBQ, Jasper National Park och sjukhus

Hej allihopa och varning för ett megalångt inlägg!

Mycket, både kul och mindre kul, har hänt sedan sist! I fredags hade skolan sitt årliga Terry Fox Run för att samla in pengar till cancerforskningen. Eftersom det var vi i leadership som organiserade loppet (btw, vår "banner" som vi har jobbat på de senaste lektionerna blev awesome! Synd bara att jag inte kunde se starten, då alla, om jag har fattat det rätt, sprang genom bannern) kunde jag inte vara med och springa utan hjälpte till vid målgången med att dela ut kakor till alla som sprungit.

Bilder från dagen:

 Dagen till ära skulle man klä sig i Kanadas färger. Eftersom jag pinsamt nog inte äger något rött plagg så fick jag låna en piké av Dori

Drickan och kakorna uppradade innan loppet 

 Kakorna. Tror att de var från Costco, och goda var de allt! När alla hade fått varsin kaka fick vi lov att avsluta dem, tror att det blev fyra stycken för mig totalt...

Trängseln framför kakbordet

Hemsk bild, jag vet, men en sådan här fin Terry Fox-tatuering gick jag i alla fall runt med hela dagen

På fredagskvällen åkte vi (jag, Alisha och Dori) till min area reps hus ute på landet för barbeque och sleepover. Alisha och Dori stannade bara en timme eftersom de hade ett event med kyrkan inne i stan, men jag stannade och sov över. Alla skulle ta med sig något att äta och vi hade jordnötsmörskakor (bakade av ingen mindre än jag själv), jordgubbar och en megagod ostdipp med bröd till. Utöver detta fanns det massor av annan god mat, och middagen rundades av med s'mores vid brasan. Ett par bilder från kvällen:

Mmmm...

Efter middagen badade vi i deras "hot tub", vilket var väldigt najs. Mindre najs var det när vi tog ett dopp i sjön, kallt är bara förnamnet... Sedan satt jag och Julie i badtunnan i över två timmar, och när vi till slut gick upp var mina händer praktiskt taget upplösta...

Med över 20 pers som skulle sova i ett hus och en husvagn var kvällen och morgonen minst sagt kaotiska. Vi steg upp vid 04.45 och alla sprang runt som yra höns och skulle äta frukost, gå på toa, borsta tänderna, sminka sig och packa ihop sina grejer samtidigt. Efter cirka tre timmar sömn var jag inte på mitt piggaste humör, något som dock förbättrades avsevärt av synen av en mesost (!) på köksbänken. Julie, som bor hos min area rep, är från Norge och tydligen hade hon tagit med sig mesost. Lyckan som uppstår!

Jag hade tur och slapp åka i bussen (ytterligare en trång och obekväm skolbuss) hela vägen till Jasper National Park (en resa på ca 4 timmar) utan åkte minibuss i stället. På vägen stannade vi vid Mount Terry Fox och vid Mount Robson, som var mycket imponerande.

 Mount Terry Fox. Tyvärr var det väldigt molnigt och dimmigt hela dagen, så man såg inte så mycket varken av bergen eller utsikten... 

 Hela gänget framför Mount Robson

 Mount Robson, det högsta berget i "Canadian Rockies"

Väl framme i Jasper åkte vi linbana upp på ett högt berg, där det var svinkallt och snöigt:

 I linbanan

 Daniela och jag

 Julie och jag

 Självklart utbröt det snöbollskrig uppe på toppen. Några av de colombianska killarna klädde till och med av sig tröjorna och kastade snöboll i bar överkropp...

Molnigt som sagt...

Efter en medelmåttig hamburgerlunch (dock med riktigt god efterätt) bar det av neråt igen och vi åkte in till samhället Jasper för lite fri tid. Jag och Julie åkte med ledarna på en tur till en sjö i närheten av stan:

Vid det här laget var nog alla ganska frusna och det passade därför perfekt att nästa stopp var de varma källorna en dryg halvtimme från stan. På vägen dit såg vi en stor hjort vid vägkanten:

Efter badet i de varma källorna (som i princip var en en två varma och två kalla (21 resp 10 grader, brrr) utepooler) åkte vi tillbaka till Jasper för middag på Tim Hortons innan det var dags för den långa hemfärden. Ungefär vid den här tiden fick jag ett sms från Dori att Kaitlin ligger på sjukhus med brusten blindtarm och ska opereras senare på kvällen. Jag ägnade sedan hemfärden åt att oroa mig för Kaitlin, och när vi äntligen kom fram vid 12-tiden (jag blev avsläppt hemma eftersom Dori var på sjukhuset och inte kunde hämta mig) var jag dödstrött och praktiskt taget stupade i säng.

I går ägnade jag sedan med tid på sjukhus än vad jag jag gjort sammanlagt hittills i hela mitt liv. Kaitlins operation gick bra men idag mådde hon rätt dåligt när jag var förbi på lunchrasten. Jag klarar inte av att se folk må dåligt och jag tycker så synd om henne! Mitt i alltihopa har jag också lyckats dra på mig en förkylning (kanske på grund av helgens alla kalla dopp...) och just nu är allt bara kaos. Att Vancouverresan är i antågande och jag inte riktigt vet hur jag ska göra min betalning gör inte heller det hela bättre. Jag hoppas, hoppas, hoppas att Kaitlin blir bättre snart så att hon kan få komma hem från sjukhuset och allt kan återgå till det normala.

Hoppas att ni mår bättre än vad vi gör här!

Kram!