måndag 13 februari 2012

Party, volontärjobb, skräckfilm och Grattis på 50-årsdagen!

Hej!

Skolveckan som gått har varit rätt så chill, om än fullbokad. I måndags hade jag min första journalismlektion.  Första intrycket jag fick av kursen och klassen var positivt. I princip har vi jobbat med photoshop hela veckan (jag har nu två av mina ämnen i maclabbet, najs!), samt att springa runt i skolan och fota för årsboken. Att Sam, Sonja, Jasmin och dessutom Marika är i klassen är självklart ett stort plus. På det hela taget är jag alltså mycket nöjd med mitt kursbyte.

På culinary arts bakade vi faktiskt denna vecka, i stället för att sitta och anteckna eller göra värdelösa arbetsblad. Inte bara en gång desustom, utan två: först banan- och chokladmuffins och sedan ostscones. Mums! Film & televisionlektionerna har ägnats åt att jobba på vårt första projekt, vår självbiografi (om ni har tur kanske jag laddar upp min här på bloggen när den är klar). Och på engelskan har vi nu avslutat grammatikdelen och börjat med noveller (vi fick till och med läxa över helgen, som jag inte gjort än, blä!). Måste bara berätta att vår engelskalärare är fett skön - i fredags när vi fick tillbaka våra diagnostiska provincial exam-uppsatser berättade han en massa galna historier om roliga uppsatser han har betygsatt genom åren. Engelskan är alltid ett block att se fram emot med andra ord.

Annat som hänt i veckan är att vi fick storstryk i vår volleybollmatch (mot ett killag), jag gick och fikade med Martin på onsdagen, åt supergoda chokladcupcakes på Nurture senare på kvällen, gick till young associates samt bakade ost- och skinkmuffins på torsdagen. Anledningen till att jag bakade dem var att Martin hade sitt födelsedagsparty på fredagen. Eftersom han bor mitt ute i ingenstans var jag och Dani tvungna att gå tidigare från sista lektionen för att gå till PGSS och ta hans skolbuss ut till deras hus. Väl där var det ett par timmar tills själva festen började, så vi hjälpte till att laga mat och skära upp frukt till efterätten. Förutom mig och Dani var även en tej från Colombia, Melissa, och en tjej från Kina, Vicky, där.

Vicky

Martin

Mmmm, mat!

Dani, jag, Martin, Vicky och Melissa

Mina ost- och skinkmuffins (som faktiskt blev rkktigt goda)

Shirleys supergoda pastasallad
När vi väl var klara med alla förberedelser var det fortfarande runt en halvtimme tills de andra skulle dyka upp. Eftersom vi var både väldigt hungriga och väldigt sugna så bestämde vi oss för att börja äta utan dem. Och när Sarah från vår skola och hennes kompis Emma från PGSS väl kom dit med mer mat så var jag redan mätt. Men eftersom allt var så gott så åt jag såklart lite till...

Efter middagen dök en till av Martins kompisar upp med sin pojkvän och vi lekte leken What if (alla skriver en what if-fråga på en lapp, sedan delar man ut lapparna slumpmässigt och alla skriver ett svar. Sedan börjar någon med att läsa frågan på sin lapp och nästa person läser svaret på sin lapp. Kan bli ganska roligt...). Sedan kom Shirleys man hem och plockade fram Mega Death-såsen och lagade till lite starka kycklingvingar åt oss. Klokt nog beslöt jag mig för att inte äta några den här gången heller. Känslig mot stark mat som jag är så skulle jag deifnitivt inte ha klarat av det, särskilt med tanke på de andras reaktion:


Vi hade en riktigt trevlig kväll, och Shirley skjutsade oss sedan hem vid niosnåret. Eftersom jag varit uppe sedan halv sex på morgonen var jag väldigt trött och gick och lade mig i princip så fort jag kom hem. Vilket var lika bra det, för igår väntade tidig uppstigning. Jag och Kaitlin hade nämligen anmält oss för att volontärjobba på Snow Daze, en slags aktivitetsdag för barn. Temat var Mardi Gras och vi hade blivit ombedda att klä oss enligt temat. Eftersom jag vare sig vet vad Mardi Gras är eller har några särskilt färgglada kläder (vilket vi tydligen skulle ha på oss) slutade det hela med att jag bar jeans, en grön t-shirt och en av Alishas lila tjocktröjor. När vi kom dit vid tio blev vi alla tilldelade en station med en lek/spel, tex dart, minigolf eller prickkastning. Jag lyckades välja en av de mest lame stationerna någonsin, vilket innebar att jag ägnade de följande sex timmarna åt att om och om igen upprepa fraserna "om du ger mig en biljett så ger jag dig de här tre bollarna", "ställ dig bakom den gula linjen och sikta på mitten", "försök få så höga poäng som möjligt", "bra jobbat", "bra försök", "awesome, 100 poäng", "välj ett pris" och så vidare. Det var väl kul första timmen eller så, sedan började den höga ljudvolymen i hallen tära på energin och jag blev väldigt torr i halsen. Ingen rast hann jag med heller, utan jag fick äta min medhavda lunch på stående fot. Men trots att stationerna var lame och priserna till och med värre så verkade ungarna i alla fall ha kul.

Fram emot slutet av dagen när vi alla började tröttna så blev vi allt flummigare. Låt dessa bilder tala:


Jag vet att det ser ut som en apa, men det är
faktiskt en kanin...

Ser riktigt spännande ut, eller hur... not!



Vi spårade totalt med klistermärkena som det var meningen
att vi skulle ge ut som priser

När jag kom hem var jag helt utmattad men hade bara ett par timmar att återhämta mig innan vi skulle mötas upp för att gå på bio. Och gissa vilken film de andra hade bestämt, och lyckats övertala mig, att vi skulle se?! Jo, filmen vi aldrig såg förra veckan: The woman in black. Och jag som inte ens klarar av att kolla på skräckfilm hemma mitt på dagen med massor av folk runt mig borde verkligen inta ha låtit mig övertalas att gå och se den här filmen. Helt ärligt, det var det läskigaste jag någonsin sett, och jag satt hela filmen med min jacka som täcke, med fötterna på stolsryggen framför, med 200 i puls och ryckte till vid minsta oväntad ljud eller rörelse. Skrek gjorde jag också ett antal gånger, vilket de andra av någon anledning fann väldigt roande...

Hur som helst överlevde jag skräcken, och jag har lärt mig min läxa: se aldrig mer en skräckfilm på bio. Det positiva med biobesöket var att vi stötte på Laura och Fabia på bion, och vi pratade lite om att de borde komma över till PG någon av de nästkommande helgerna. Det var ett tag sedan nu, och jag ser fram emot att ses på riktigt!

Efter bion kom Robin, Sonja, Kai och Daniela över en stund, och vi ägnade ett par timmar åt att äta choklad, göra armhävningar och måla killarnas naglar. Några bilder:







När de andra gick hem runt halv elva ringde jag upp hemmafronten på Skype. Anledningen? Min underbara far fyllde 50 år igår! Stort grattis och massor av kramar till dig pappa! Det var kul att prata lite igen med allihopa, det var ett tag sedan sist.

Så fort vi pratat klart blev det till att gå till sängs eftersom ännu en tidigt uppstigning väntade idag. Shirley hade nämligen berättat att hon och Martin skulle volontärjobba på St Vincent de Paul (en kyrkoorganisation som serverar mat till hemlösa) på söndag morgon och frågat om jag hade lust att följa med. Och eftersom jag behöver volontärtimmar för leadership och tänkte att det kunde vara en intressant upplevelse så sa jag ja. Därför körde Dori mig till deras lokal klockan åtta i morse, och vi blev satta i arbete med att sortera bröd, muffins, munkar och "timbits", servera flingor till gästerna, sortera och platta till plastpåsar och så småningom torka bort och sätta upp stolar. När serveringstiden var över fick jag och Martin äran att avsluta den vid det laget kalla havregrynsgröten...

Volontärjobbet var helt klart värt den tidiga uppstigningen och något jag absolut kan tänka mig att göra igen. Det var också något av en tankeställare - tänk vad mycket bättre vårt samhälle skulle vara om alla gjorde en insats och bidrog så som de på St Vincent de Paul gör. På det hela taget är det här med volontärer en mycket större grej här än i Sverige. Här förväntas alla, vuxna som ungdomar, att dra sitt strå till stacken och volontärjobba regelbundet eller åtminstone någon gång ibland sådär. Det är till och med en del av läroplanen i skolan. I Sverige däremot är detta i princip obefintligt (eller är det bara jag som helt har missat det?), vilket är väldigt synd. För som sagt, tillsammans kan vi alla göra skillnad här i världen!

Nu ska jag ta mig samman och göra min engelskaläxa. Senare ikväll väntar volleybollträning.

Hare bäst!
Kram

Ps. Dori kom hem med en till balklänning i veckan, en som jag kan få helt gratis om jag vill. Tyvärr är den lite för stor, och behöver eventuellt sys in litegrann. Men jag gillar den verkligen! Vad tycker ni?

2 kommentarer:

  1. Galet fin!! Passar mycket bra på dig! tycker den framför den gröna, men den gröna var också riktigt snygg ;)

    SvaraRadera